Föräldraledighetens påverkan på mäns hälsa. En litteraturbaserad studie om sambandet mellan pappaledighet och hälsa utifrån riskbeteende och maskulinitet.

Sammanfattning: Introduktion: Trots att medellivslängden under många årtionden ökat i Sverige och flera hälsoproblem minskat över tid, skedde inte någon förändring i mäns riskbeteende, gällande bland annat hög alkohol och tobakskonsumtion. Flera av de könsskillnader i hälsa som syntes i samhället berodde på maktstrukturer och föreställningar om beteende utifrån kön, en könskonstruktion som resulterade i att män med maskulint beteende värderades högst. Studier visade dock samband mellan pappaledighet, förändring av maskulinitet och en minskning av mäns riskbeteende. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att studera och kartlägga det vetenskapliga kunskapsläget gällande pappaledighet och dess påverkan på mäns hälsa. Metod: En litteraturbaserad studiedesign användes och materialet utgjordes av kvalitetsgranskade artiklar varifrån sex teman identifierats; alkohol, tobak, stress, ensamhet, socialt stöd och mortalitetsrisk. Resultat: Resultatet delades in i tre delar, vilka beskrev de pappalediga männen utifrån socioekonomisk bakgrund, samt pappaledighetens och maskulinitetens påverkan på mäns hälsa. Jämställda män med hög socioekonomisk position som var mindre benägna att bete sig utefter traditionellt maskulina normer, var mest troliga att ta pappaledighet. Pappaledighet visade samband med att minska eller helt sluta röka och pappaledighet 30-60 dagar visade samband med minskad mortalitetsrisk. I kartläggningen framkom att en uppdelning mellan maskulint och feminint föräldraskap var betydelsefullt för männen, något som påverkade könsfördelningen av både barnavård och hushållssysslor. Diskussion/slutsats: Det politiska jämställdhetsarbetet med att minska könsskillnader i hälsa borde aktivt arbeta för att motverka uppdelningen mellan maskulint och feminint, gällande flera arenor i samhället.