Fotbollsmålvaktens involvering i lagets offensiva spel

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att identifiera målvaktens involvering i spelet för ett elitsatsande U17-lag, samt analysera om ökat deltagande av målvakten i spelet statistiskt leder till fler respektive färre offensiva bollkontroller, målchanser, samt mål. Metod: Arbetet har genomförts utifrån en strukturerad empirianalys av formen icke- deltagande observationsstudie. Till analysen hade ett okomplicerat kodningsschema konstruerats. Datan analyserades utifrån fyra faktorer med utgångspunkt i målvaktens involvering vid uppbyggnadsspel. Efter bearbetning utfördes en tematisk analys på resultat för att identifiera liknande teman kopplat till målvaktens involvering. Empirin analyserades från programmet HUDL där samtliga 26 relevanta matcher från säsongen 2020 fanns tillhanda. Teori: Arbetets teoretiska ramverk är beslutsfattandeteorin. Den härstammar från decision field theory som utvecklats av Busemeyer och Townsend (1993) och är i grunden en spelteori. Resultat och slutsatser: Under säsongen avancerade laget till offensiv planhalva med bollkontroll 1050 gånger, vilket gav ett snittvärde på 40,4 gånger per match. Av dessa var målvakten direkt eller indirekt involverad i 44%. Laget avancerade ytterligare till sista offensiva tredjedel 596 gånger (22,9 i snitt) och samma siffra för målvakten var då 40%. Vidare var målvakten direkt eller indirekt involverade i 42% av lagets 313 (12 i snitt) målchanser och 28% av lagets 36 mål (1,4 i snitt) som utgick från uppbyggnadsspelet. Avslutningsvis fanns det även ett psykologiskt och positionsbaserat övertag som skapas av att involvera målvakten i spelet. Genom att använda målvakten som en extra mittback möjliggjordes minskade bolltapp, ökat bollinnehav, större kontroll av spelet och därigenom möjlighet att styra matchbilden.