Vardagslivets många nyanser : Om utmaningen i att bedöma den sociala konsekvensen av en fysisk miljö

Sammanfattning:

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan – Promenadstaden – är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal. För att kunna studera människors vardagliga handlingar baseras det empiriska materialet på ett flertal kvalitativa intervjuer med boenden i ett nyproducerat område i Stockholm stad (Telefonplan). Förståelsen för människors handlingar i Telefonplan har sedan växt fram utifrån ett flertal tongivande teoretiker inom samhällsplanering och sociologi. Bland annat har Bourdieus kultursociologiska teorier varit av stor betydelse för uppsatsens analytiska resonemang. Resultatet visar på att det finns både starka och svaga argument för Promenadstaden. Att argumentera att idealet Promenadstaden inte kommer ge förutsättningar för att uppnå sina egna mål (idén om det funktionsblandade och lokala närområdet), vore att helt bortse från den fysiska strukturens betydelse för människors vardagsliv. Men att argumentera att människors vardagsliv per automatik kommer att gå i paritet med promenadstadsplanerna, vore lika med att förbise de sociala grunder och villkor som varje dag påverkar hur människor använder sin miljö.