Sänk sopkostnaderna - Hur man ska minska kostnaderna för biologiskt avfall i Norrköpingg

Sammanfattning: Under en längre tid har Norrköpings Kommun haft problem med sin avfallshantering. En ny avfallsplan upprättades 2004, med nya riktlinjer som kommunen nu vill anpassa sin verksamhet efter. Särskilt hanteringen av biologiskt avfall har eftersatts, idag går mycket hushållsavfall till förbränning, trots att det till stor del skulle kunna användas till utvinning av energi genom olika metoder som är bättre ur miljösynpunkt. Min uppgift var att ta reda på vilka regler som gäller, och hitta ett sätt att få avfallet sålt till de intressenter som finns. Ett problem var att det saknades kunskap och rutiner för att kunna kvalitetsmärka avfallet. I rapporten inkluderas utdrag från de regler och föreskrifter som är relevanta. De förordningar som främst reglerar detta område är Miljöbalken och Avfallsförordningen. Man måste även följa Naturvårdsverkets råd och föreskrifter. Varje kommun är tvungen att ha en så kallad renhållningsordning. I denna ingår föreskrifter för renhållning, avfallsplan och en kommunal renhållningstaxa. För att man ska kunna kvalitetsmärka sitt avfall har Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut utvecklat ett certifieringssystem, där det konkret visas vilka kriterier som gäller för kvalitetsmärkningen. De produkter som godkänns får märkas med symbolen Certifierad Återvinning. Det finns olika sätt att ta hand om avfall, de som är mest aktuella för hushållsavfall är kompostering, rötning, förbränning och deponi. Kompostering och rötning är de som räknas som biologisk behandling. Jag har också undersökt fyra skolors kök, av varierande storlek, för att i detalj kunna se vilka kostnadssänkande åtgärder man kan vidta på varje individuellt ställe. Det är två större gymnasieskolor och två mindre grundskolor. De har skiftande egenskaper, vilket gör att åtgärderna vid de två typerna blir olika, både när det gäller åtgärdssätt och grad.