Lokalisering av framtidens stålproduktion

Sammanfattning: Stålindustrin är den industrisektor som har högst utsläpp i världen. Ståltillverkning tillskrivs cirka 8 % av världens totala C02-utsläpp. Från den utgångspunkten är behovet av djup avkarbonisering av stålindustrin är uppenbart. Det mest gynnsamma alternativet för att fasa ut fossila bränslen från produktionen av stål är att övergå till ståltillverkning från grönt väte. I denna rapport undersöks komparativa fördelar vid grön ståltillverkning för att avgöra vilka länder som är mest lämpade för investeringar i elektrolys för vätetillverkning och ljusbågsugnar för smältning av järnsvamp. Analysen har gjorts med hjälp av två olika tillvägagångsätt. Först görs en beräkning på kostnaden för att tillverka grönt stål med dagens kostnader på förnybar elproduktion och järnmalm. Priset på stålet beror till största del på kostnaden för förnybar energi. Resultatet från beräkningarna utgör en utgångspunkt för att uppskatta hur priserna kan se ut bortom 2030. De tre nationer som 2021 hade den mest fördelaktiga kostnadsbilden var Brasilien, USA och Indien med en total kostnad för ett producera ett ton grönt stål på mellan 350 och 370 EUR. Sedan genomförs en uppskattning av framtida kostnader för grön stålproduktion. För att genomföra detta skapas en databas i programmet QGIS där relevant information för grön ståltillverkning samlas in. Utifrån fysiska parametrar såsom vinddensitet och solenergiproduktion anses en total kostnad på 305 EUR vara möjligt att uppnå i Chile. En kostnad som medför att grönt stål blir mycket konkurrenskraftigt mot konventionell ståltillverkning. De fyra länderna som anses ha de bästa förutsättningarna för grön ståltillverkning efter 2030 är Chile, Mauretanien, Australien och Brasilien. Slutsatserna baserades på förmågan att producera billig förnybar energi och tillgången till järnmalm för att undvika kostnader för järnmalmsinport. Tillgången till sötvatten togs också i beaktande men uppskattades till att inte vara en avgörande faktor för den totala kostnaden sålänge kostnaden för förnybar elproduktion hålls tillräckligt låg.