Cirkulär materialhantering inom väg- och anläggningsprojekt : En fallstudie av Skanska

Sammanfattning: Idag står byggbranschen för 20% av Sveriges konsumtionsbaserade koldioxidutsläpp, och har blivit uppmärksammad i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi som en nyckelbransch i omställningen till en cirkulär ekonomi. Detta då byggbranschen till stor del har linjära flöden idag, men det pågår arbete från både myndigheter och branschaktörer för att öka cirkulariteten av dessa flöden. Idag fokuserar dessa åtgärder och studier dock främst på husbyggnation och avfallsminimering. Det finns alltså en kunskapslucka kring cirkularitet för infrastrukturprojekt med ett perspektiv som sträcker sig bortom avfallsminimering och hantering. Genom att kartlägga materialflöden för ett infrastrukturprojekt inom markläggning med en materialflödesanalys och analysera den tillhörande värdekedjan med en SWOT-analys utökar den här studien kunskapen kring cirkularitet för infrastrukturprojekt. Mer specifikt används Skanska och ett av deras infrastrukturprojekt i Stockholm som en fallstudie för att undersöka hur materialanvändningen för Skanska väg och anläggning kan bli cirkulär och öka förståelsen för vilka processer och aktörer som är relevanta för att uppnå detta.  Resultaten visar att viktiga avfallsflöden att minimera för ett cirkulärt projekt är byggpallar, plaströr och brännbart avfall. De visar även att det mesta avfallet inte bildas från byggmaterial utan från emballage. Från materialflödesanalysen är det dock tydligt att överbeställningen av material som idag är mellan 5-10% har potential att utgöra den största orsaken till avfall under andra projektförhållanden. Från SWOT-analysen framkom att samarbete över hela värdekedjan är nödvändigt för att kunna implementera cirkulära lösningar. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter för cirkulärt agerande identifierades för alla aktörer och visade bland annat att projektbeställaren är en nyckelaktör för att skapa förutsättningar för en cirkulär materialhantering.  I studien genomfördes även en djupare analys av hur relevanta de i värdekedjan identifierade processer och verktyg är för Skanskas arbete med cirkularitet. Där framkom bland annat att certifieringar som CEEQUAL och Byggvarubedömningen kan vara viktiga utgångspunkter. Det visades även att utformningen av projektet och Skanskas interna hållbarhetsverktyg kan vara nycklar för att skapa förutsättningar, konkreta mål, och arbetssätt för en cirkulär materialhantering. Studien identifierade även en viss diskrepans mellan den gällande avfallslagstiftningen som förespråkar återvinning och den möjlighet och ekonomi som idag finns i materialåtervinning, framför allt för plast. Här kan Skanska och andra byggentreprenörer ha en viktig roll att spela för att skapa efterfrågan på återvunnet material och på så sätt sluta idag linjära flöden.