Rumsbelysningens betydelse för refraktionen

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för medicin och optometri (MEO)

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studien var att undersöka om rumsbelysningen hade någon betydelse för resultatet av den binokulära subjektiva refraktionen. Metod: I den här studien deltog 30 personer med en medelålder på 22±2 år. En binokulär subjektiv refraktion genomfördes i tre olika belysningsnivåer, ljust (350 lux), dimmat (90 lux) och mörkt (2,5 lux). Den sfäriska ekvivalenten jämfördes sedan mellan de olika belysningarna. Syntavlan var en datoriserad skärm med samma luminans vid alla mätningar. Resultat: Studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad (p>0,05) på den sfäriska ekvivalenten mellan ljus och dimmad, ljus och mörk eller mellan dimmad och mörk belysning. Pupillstorleken gav en statistiskt signifikant skillnad mellan de tre olika belysningarna (p<0,01) där den mörka belysningen gav störst pupiller och den ljusa belysningen gav minst pupillstorlek. Synskärpan gav en statistisk signifikant skillnad (p>0,05) på vänster öga mellan ljus och mörk och mellan ljus och dimmad men ingen skillnad mellan dimmad och mörk belysning (p<0,05). Skillnaden var inte kliniskt signifikant. Höger öga gav ingen statistiskt signifikant skillnad av synskärpan mellan belysningarna (p>0,05). Slutsats: Resultatet av refraktionen är oberoende av rumsbelysningen om syntavlan som används har samma luminans genom alla mätningar.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)