Negativ rättskraft i dispositiva tvistemål - "Behovet av en klar och lättillämpad regel"

Sammanfattning: Reglerna och läran om rättskraften är ett av de mest omdiskuterade ämnena inom svensk civilprocessrätt. Det råder ett systematiskt samband mellan RB 17:11 och 13:3 som är av vikt för att förstå gällande rätt. Förståelsen för rättskraftsläran och gällande rätt kompliceras dock av ett antal rättsfall. Kontentan av praxis är att vissa alternativa yrkanden prekluderas av domens rättskraft och det kan föreligga rättegångshinder fastän sådana yrkanden aldrig har framställts av kärande eller prövats av domstol. HD har i ett rättsfall framhållit att den negativa rättskraften ska begränsas till samma rättsföljd eller en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig. HD motiverade det med behovet av en klar och lättillämpad regel. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida HD har skapat en klar och lättillämpad rättskraftsregel. Frågan är vad som utgör ett alternativt yrkande och hur det ska fastställas. Vidare är frågan vad rättsutvecklingen innebär för förståelsen av saken. Frågan är också om samma rättskraftsregel gäller för alla tvistemål och situationer. I kap. 2 behandlas vissa utgångspunkter om den negativa rättskraften. I kap. 3 redovisas för etablerade rättskraftsteorier, idéer och grundläggande begrepp. Vidare behandlas reglerna om taleändring och förhållandet till 17:11. I kap. 4 behandlas och analyserats relevanta rättsfall och uttalanden i doktrin. I kap. 5 kommenteras slutligen uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammanfattningsvis är rättsläget klart i det avseendet att alternativa rättsföljder som är ekonomiskt likvärdiga utgör alternativa yrkanden. Sådana yrkanden prekluderas av domens rättskraft. Däremot utgör inte alla alternativa rättsföljder också alternativa yrkanden. Begreppet ekonomiskt likvärdig rättsföljd medför vissa tolkningsproblem. Vidare är det oklart om det fortfarande råder symmetri mellan 17:11 och 13:3. HD har dessutom gett uttryck för att det inte på ett enhetligt sätt går att bestämma hur långt rättskraften sträcker sig i alla situationer. Sammantaget medför det en viss osäkerhet om gällande rätt och förståelsen för rättskraften.