Sex rektorers upplevelser av vilka nycklar de har för att öppna upp till en god social miljö och bidra till tillgängliga lärmiljöer

Sammanfattning: En tillgänglig lärmiljö innebär att elever känner sig trygga och upplever studiero i klassrummet. Såväl trygghet som studiero är något skolan kontinuerligt behöver upprätthålla för att på bästa sätt bidra till goda förutsättningar för kunskapsutveckling hos samtliga elever. I styrdokumenten, Skollagen och läroplanerna, framhålls rektors ansvar för lärmiljön. Utifrån vår horisont, i rollen som blivande specialpedagoger, fanns en nyfikenhet kring hur rektorer beskrev sin upplevelse av hur de bidrar till arbetet med den sociala miljön i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka några rektorers upplevelser av arbetet med att stärka den sociala miljön i skolans tillgängliga lärmiljö och på detta sätt öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Studien utgick från följande frågeställningar: Hur upplever rektorerna vad som är social miljö i en tillgänglig lärmiljö? Hur upplever rektorerna att de bidrar till att skapa förutsättningar för att stärka skolans sociala miljö i den tillgängliga lärmiljön? Studien utgick ifrån en fenomenologisk forskningsansats eftersom den ämnade undersöka rektorernas beskrivningar av sina upplevelser. Insamling av empirin gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer då det ansågs vara en lämplig metod, som tillät rektorerna att återge sina upplevelser. I studien intervjuades sex högstadierektorer i södra Sverige. Bronfenbrenners ekologiska systemteori, Bergs frirumsmodell och de två specialpedagogiska perspektiven relationellt och kategoriskt användes som teoretiska ramverk. Resultatet av studiens analyserade empiri visade att samtliga rektorer hade en vision, ett tydligt mål med hur de ville att den sociala miljön skulle vara. De utgick från ett relationellt perspektiv i sin syn på hur skolan planerade för den sociala miljön. Vidare arbetade de med trygghet utifrån skolrelaterade aktiviteter för att stärka elevernas gemenskap. Samarbete var ett genomgående ledord, där alla elever, lärare och vårdnadshavare samt skolans övriga personal var en del. Rektorernas beskrivningar visade på att de upplevde ett frirum, som en möjlighet, för att kunna arbeta med den sociala miljön utifrån givna styrdokument.