Kvalitetsidentifiering hos grövre trikå genom simulerad användning : en undersökning om och hur man genom simulerad användning kan utvärdera grovstickade tröjors fysiska livslängd

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Den textila industrin är en av världens största industrier, en resurskrävande industri med komplicerade och förorenande processer. Processer som innefattar flera olika steg, från råmaterial till färdig produkt. Detta gäller för alla textila produkter vare sig det handlar om klädesplagg inom fast fashion, eller teknisk textila produkter. Varje steg i processen har en inverkan på miljön och kan även ske på olika geografiska platser runt om i världen. Fast fashion-industrin karaktäriseras av korta produktlivslängder, hög instabilitet och låga priser, vilket direkt kopplas till negativ miljöpåverkan. Enligt konsumenter är kvaliteten på klädesplagg idag bristfällig och det är en stor anledning till varför många använder sina plagg endast ett fåtal gånger. Denna studie undersöker om och hur man kan identifiera livslängden på fyra olika grövre trikåkvaliteter, samt undersöka om förbättringsförslag kan ges för att öka livslängden på dessa. Undersökningen har innefattat kvantitativa metoder genom en enkätstudie där 100 personer deltagit, samt standardiserade testmetoder. I enkätundersökningen fick respondenterna redogöra kvalitetsbrister och användarbeteende. Detta har fungerat som riktlinjer till en metodplan för att simulera användning. Enkätens resultat visade att störst kvalitetsbrister och anledning till att plagg slutar användas främst berodde på grund av noppbildning, slitage genom nötning och dimensionsförändringar. Därmed har metodval för standardiserade tester valts inom dessa parametrar. Detta med 15 tvättcykler mellan testningarna för att simulera två års användning. Mätningar har även jämförts mot kvaliteternas kravspecifikation. Testernas resultat visade att samtliga kvaliteter har en bra beständighet mot nötning, i förhållande till dess kravspecifikation. Samma gällde för resultaten inom dimensionsstabilitet, dock med mycket varierande dimensionsförändringar på olika områden. Vid test av benägenhet till att bilda noppor, klarade endast hälften av kvaliteterna kravspecifikationens villkor. Dessa resultat gäller både innan och efter 15 tvättcykler. Förbättringsförslag för en förhöjd kvalitetsstandard, därmed förlängd livslängd, var svårt bestämma utifrån den information till kvaliteterna som fanns att tillgå. Resultat visade att fibertyp, fibertjocklek, spinnmetod, garnkonstruktion, bindning, masklängd samt delning på stickmaskin är alla parametrar som avgör slutproduktens kvalitet. Olika tekniker för samtliga parametrar medför olika egenskaper som bestämmer slutkvaliteten. I brist på information om värden för nämnda parametrar var förbättringsförslag ej möjliga att bestämma. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)