Föräldrars upplevelse av god kommunikation : En litteraturstudie med inriktning mot palliativ vård

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen för Vårdvetenskap

Sammanfattning: Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet. Resultatet presenteras i fem teman; vikten av ärlig kommunikation, individanpassad kommunikation, organiserad kommunikation, relationens betydelse för god kommunikation samt sjuksköterskans empati. Föräldrarna menar att kommunikationen behöver anpassas till deras språkliga- och kunskapsmässiga nivå. Informationen de får angående barnet bör präglas av ärlighet; vårdpersonalen behöver visa upp egenskaper som gör att relationen mellan dem och föräldrarna bygger på tillit och förtroende. Hur en god kommunikation underlättas för patient och föräldrar och hur den goda kommunikationen kan upprätthållas är något som diskuteras i denna litteraturstudie. Det vårdande samtalets funktion diskuteras också, samt hur allmänsjuksköterskan kan bli bättre på att integrera aktuell forskning gällande kommunikation i det dagliga omvårdnadsarbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)