Skattning av HGV och stamvolym med data från stereomatchade drönarbilder genom befintliga modeller från Skogliga grunddata

Sammanfattning: Inom den svenska skogsbruksplanläggningen sker idag datainsamlingen traditionellt med subjektivt fördelade relaskopsytor. Den subjektiva mätningen varierar mellan och inom planläggare och har generellt ett relativt medelfel (rRMSE) på 9 % för grundytevägd medelhöjd (HGV) och 15–20 % for volym/ha. Att använda data från stereomatchade drönarbilder för att skatta dessa två variabler skulle kunna vara ett alternativ för att göra mätningen vid skogsbruksplanläggning mer objektiv och noggrann. I regel krävs det omfattande fältmätningar för att träna och validera modeller för att få bra skattningar ur de stereomatchade bilderna vilket är dyrt och tar lång tid. För att överkomma modellarbetet använder den här studien de befintliga modellerna som Skogliga grunddata (SG) producerat för HGV och stamvolym/ha. Dessa modeller är redan tränade och validerade men framtagna för laserdata och skattningarna bygger på de metriker som beskriver ett laserpunktmolns struktur. Då modellerna är framtagna för en annan typ av data än drönardata kalibreras skattningarna med pixelkalibrering för enskilda drönarmetriker i varje provyta med fältmätningar för att förbättra precisionen. Tidigare studier har visat att det är hög korrelation mellan främst överhöjdsmetriker som är framtagna för punktmoln från laser- och drönardata och att det går att skatta höjd och stamvolym med relativt små avvikelser genom att bygga modeller med drönarmetriker som korrelerar väl med lasermetriker. Ingen har ännu testat att ta befintliga modeller från SG som endast är tillämpade för laserdata på drönardata. Studiens syfte är att undersöka skattningspotentialen av HGV och stamvolym/ha i barrdominerade bestånd genom att använda drönarmetriker som tagits fram enligt Skogliga grunddatas villkor i deras befintliga prediktionsmodeller med kalibrering från fältmätningar. Med kalibreringen blir rRMSE 5,7 % för HGV och 14,18 % för stamvolym/ha. Utifrån studiens resultat är de kalibrerade skattningarna från drönarens metriker bättre än den subjektiva mätningen som används vid traditionell skogsbruksplanläggning. Denna metod skulle eventuellt kunna implementeras vid skogsbruksplanläggning där stödmätningar tas med exempelvis Katams teknologi för mobilmätning eller relaskopytor med en känd centrumkoordinat. Då denna studie använde en annan typ av kalibreringsteknik skulle dessa två typer av stödmätningar behöva utvärderas ytterligare innan de fullt ut implementeras vid skogsbruksplanläggning.