Mot mål eller i mål, det är frågan : En undersökning av det målrelaterade betygssytemets tillämpning i ämnet idrott och hälsa under Lpo 94 och Lgr 11

Sammanfattning: I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande: Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen? Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet? Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsa Vilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa?   Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. Dessutom utgör en enkätstudie som besvarats av 85 lärare kompletterande metod. Med utgångspunkt i Bernstein och Lindes teorier om hur kunskap kan bedömas utifrån olika koder och hur läroplanens intentioner tolkas och omtolkas visar undersökningens resultat att samsynen kring betyget Godkänd kan förklaras med att lärarnas betygsättning i ämnet för bygger på en bedömning av kunskaper utifrån competence code. Det viktigaste med ämnet är att utveckla kunskaper om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, samt att väcka ett intresse för fysisk aktivitet. Studien visar att båda dessa teman kan bedömas utifrån competence code för betyget Godkänd. Resultatet visar också att lärarna uppfattar det som att de nya styrdokumenten inte kommer att påverka undervisningen och betygsättningspraktiken särskilt mycket. Det som kan komma att förändras är att undervisningen kommer bli mer teoretisk. Lärarna är positiva till att den nya betygsskalan har fler steg, men att de otydliga kunskapskraven och trappstegsprincipen i betygsskalan gör att rättvisa och likvärdighet inte kommer att kunna garanteras. Slutsatsen är att lärarna i idrott och hälsa tillämpar en betygssättningspraktik med utgångspunkt i en konstruktivistisk kunskapssyn för det lägsta betygssteget, vilket innebär att de bedömer och betygsätter dessa elevers lärprocess. Studien ger indikationer på behovet av adekvat och professionell fortbildning, bedömningsexempel för ämnet och en aktiv diskussion om den nya betygsskalans tillämpning både på formuleringsnivå och på transformeringsnivå.