Vägen till en digital ledarskapsförmåga : Befintliga framgångsfaktorer och hinder

Sammanfattning: Uppsatsen knyter an till Westerman, Bonnet och McAfee och deras vägvisning kring hur ett företag kan använda teknologi för att transformera verksamheten (Westerman et al, 2014). Uppsatsen syftar till att studera förändringsförutsättningarna i en organisations befintliga ledarskapsförmåga, genom att använda befintlig data från genomförda medarbetarundersökningar, vilka är kvantitativt utförda med frågeställningar utifrån motivation, ledarskap och styrning. Ett väl utvärderat medarbetarundersökningsresultat kan generera värdefull information kring styrkor och svagheter i en organisations ledarskap och styrning, vilket i sin tur kan användas till kommande mål- och strategiformulering kopplat till en affärsplan. Uppsatsen kopplar till informatikområdet som hanterar processorienterad informationslogistik. För att informationslogistiken ska kunna vara processorienterad behöver först processen och dess aktivitetsområden vara beskrivna. Uppsatsen gör en ansats till att beskriva en övergripande ram för processen kring motivation, ledarskap och styrning och mer utförligt studera delprocessen för inhämtande och utvärdering av nulägesdata. Resultatet av medarbetarundersökningarna kring motivation, ledarskap och styrning används idag mer för uppföljning än för utvärdering, vilket minskar möjligheten att se behovet av en eventuell förändring, till exempel utifrån en digital kontext. Uppföljningarna följer en traditionell analog hantering där data från enkäterna översätts till information genom att reduceras till en enkelhet som människan ska kunna greppa och förstå, vilket gör att viktiga frågeställningar och information tappas bort och troligen inte belyses i beslutsprocesserna. Genom att använda digital informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som verktyg går det att hantera stora mängder data som kan användas i en beslutsprocess för att förbättra en verksamhet. En utveckling av ett sådant stödverktyg behöver vara användarstyrt och betraktat utifrån en helhetssyn. Medarbetarundersökningar kring motivation, ledarskap och styrning behöver därmed sättas in i sitt sammanhang som en delprocess i en större process för att vara användbara till mer än uppföljning. Frågeställningarna kring motivation, ledarskap och styrning behöver knytas till aktivitetsområdena i en affärsverksamhet och relateras till en målbild kring ledarskapsförmågan, för att det ska gå att utvärdera var en förändring kan behöva ske relaterat till ett nuläge och ett önskat läge. Uppsatsen belyser hur ett inhämtande av data kring motivation, ledarskap och styrning kan gå till i en verksamhet och hur det inhämtade utfallet kan utvärderas för att bli användbart i en beslutsprocess, kopplat till verksamhetens ledarskapsförmåga. Westerman, Bonnet och McAfee tar upp att vägen till ett digitalt mästerskap går via att bygga upp organisationens ledarskapsmässiga och digitala förmågor (Westerman et al, 2014). En framtida forskning kan vara att studera en motsvarande hantering för att utvärdera en verksamhets digitala förändringsförmåga.