"Det finns så mycket annat att prata om" : En kvalitativ studie om hemtjänstpersonals upplevelse av e-tjänsten Nollvision undernäring

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för kostvetenskap

Författare: Malin Ljung; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund År 2017 hade 164 170 personer över 65 år i Sverige hemtjänst. Cirka 30 % av alla över 70 år riskerar undernäring. Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på att använda välfärdsteknik för att främja hälsa. ”Nollvision undernäring” var en elektronisk tjänst som lanserades 2018 för att förebygga undernäring hos äldre. Syfte Att undersöka hemtjänstpersonals upplevelse av e-tjänsten Nollvision undernäring som en välfärdsteknik och ett eventuellt verktyg i det dagliga arbetet för att förebygga undernäring hos personer över 65 år i ordinärt boende. Metod Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med tre undersköterskor och ett vårdbiträde från fyra hemtjänstenheter i Stockholm. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Hemtjänstpersonalen beskrev en digital trend och upplevde både för- och nackdelar med välfärdsteknik i det dagliga arbetet. Nollvision undernäring beskrevs som användarvänlig och ett bra verktyg för att förebygga undernäring. Vidare skildrades olika förutsättningar i personalgruppen för att arbeta med välfärdsteknik och e-tjänsten där teknisk ovana hos kollegor och en besvärlig nedladdning beskrevs. Ytterligare framkom vissa hinder för utbildning och teknisk kompetensutveckling på enheterna samt brist på gemensam tid i arbetsgruppen såväl som hemma hos brukaren. Deltagarna upplevde att vissa kollegor saknade intresse för arbetet och att det var svårt att få alla i personalgruppen att arbeta på samma sätt. Deltagarna ville arbeta mer med Nollvision undernäring och hade flera förslag för en lyckad implementering. Slutsats Hemtjänstpersonalen upplevde att Nollvision undernäring var ett bra verktyg för att förebygga undernäring. Samtidigt framkom vissa hinder för användningen av välfärdsteknik som försvårade implementeringen av e-tjänsten. Detta kan delvis bero på att en implementeringsprocess är komplex och att det endast gått sex månader sedan lanseringen vid tidpunkten för den här studien.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)