Vad händer sedan? : En forskningsstudie om skolutvecklingssamarbetet FRAM

Sammanfattning: Sammanfattning I denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM’s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring. Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Där aktörerna och deras handlingsutrymme har beaktas i samband med de institutionella ramar och förutsättningar i vilka de befinner sig i. Ett dialektiskt samspel mellan individen och de institutionella normer och rutiner i vilken individernas handlingar formas av och i. Studien har en abduktiv ansats i betydelsen att den söker efter mönster och drag, i empirin, det vill säga de processer som pågått i samband med utvärderingarna, tillsyfte att med stöd av teorin för att öka förståelsen och kunskapen om FRAM-utvärderingens bidrag till kvalitetsförbättring i den enskilda skolan och den kommunala skolorganisationen. Studien lyfter upp blicken från de skolinterna aktörer (rektorer, lärare, elever) till de externa det vill säga den kommunala förvaltningens och de statlig institutionellas betydelse för hur det praktiska kvalitetsfrågorna formas och sker i skolan. För att förstå olika aktörers handlingar i det skolexterna, belystes två centrala begrepp, kvalitetsförbättring och utvärdering, vilket har präglat skolan i de senaste 20 åren. Vidare redovisades hur förändringar i styrningsmekanismer lett till dessa begrepps intrång i skolväsendet. Kvalitetsredovisningar och kvalitetskontroll av olika slag har så småningom omvandlats till härskande styrmekanism i skolan. Med kvalitetsstyrning följer andra kontroll mekanismer såsom uppföljning och utvärdering i skolans vokabulär. På så sätt har utvärdering omvandlas till en självklar melodi i skolan och övriga samhället för den delen. Men vad dessa utvärderingar leder till och vilken funktion de har pratas mindre om. Vidare redovisas hur åtstramning i den statliga ramfaktornivån gällande kvalitetsredovisningar ledde till åtskilliga aktiviteter och åtgärder runt om i landet i början och mitten av 2000-talet. FRAM är en av dem. Resultatet i den här forskningsstudien bekräftar tidigare forskning att externa och centralstyrda utvärderingars funktion ofta är av en administrativ karaktär och tjänar mest de centrala organisationerna än den lokala. Undersökningen bekräftar även att yttre aktörerna handlingar har betydelse för att leda och stödja utvecklingsarbetet i den enskilda skolan och hur den kan formas och drivas. Av studien framgår att skolutveckling och kvalitetsförbättring, i betydelsen högre måluppfyllelse, är en lokal angelägenhet och de växer utifrån analys av de lokala behov och långsiktig förändringsarbete. Forskning visar även att den lokala skolan inte mäktar ensamt att hålla en stadig förändringstakt om den inte får stöd från förvaltningen med analysverktyg, ledarskap och andra resurser. Nyckelord: Utvärdering, skolutvärdering, kvalitetsförbättring, skolutveckling, uppföljning, kvalitetsredovisning, Skolinspektion, Handlingsutrymme, ramfaktorteorin, inre och yttre gränser