Räntebeläggning av periodiseringsfond – en kvalitativ förstudie av dess påverkan på mindre företag

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Periodiseringsfonder räntebelades från och med januari år 2005. När beslutet skulle tas fördes en diskussion kring i vilken utsträckning räntebeläggningen av periodiseringsfonder påverkar företag där åsikterna är vitt skilda. Regeringen anger att stora företag drabbas mest av räntebeläggningen medan olika organisationer i remissyttranden och artiklar givit yttryck för åsikten att räntebeläggningen främst missgynnar mindre företag. En undersökning genomförd våren år 2005 visar att räntebeläggningen orsakat en minskning i användandet av periodiseringsfonder bland större företag. Författarna har dock inte sett någon tidigare undersökning om hur mindre företag påverkas av räntebeläggningen, därför ställs frågan: Hur påverkas mindre företag av räntebeläggning av periodiseringsfonderna? Syfte: Denna uppsats syftar till att ta fram en grund för en kvantitativ studie av hur mindre företag påverkas av räntebeläggning av periodiseringsfonderna. Uppsatsen skulle kunna användas som stöd för en marknadsundersökning av hur mindre företag påverkas av räntebeläggningen av periodiseringsfonder. Avgränsningar: De viktigaste avgränsningarna i uppsatsen är mindre tillverkande aktiebolag i Göteborgsområdet som har haft periodiseringsfonder i en eller båda av de senaste årsredovisningarna och redovisningskonsulter som arbetar med mindre företag. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomförts med redovisningskonsulter och representanter från företag. Den erhållna informationen har ställts mot referensramen, vilket resulterade i en analys och en slutdiskussion. Resultat och slutsatser: Sammantaget visar undersökningen inte på någon enhetlig bild av hur räntebeläggningen påverkar mindre företag eftersom det finns stora skillnader i hur företagsrepresentanterna och konsulterna ser på frågan. Företagsrepresentanterna ser liten eller ingen påverkan för det egna företaget medan konsulterna kan se att räntebeläggningen får en viss effekt. Enligt vad författarna kunnat utläsa av konsulterna är det område där räntebeläggningen får störst påverkan hanteringen av periodiseringsfonderna, det vill säga avsättning och upplösning av dessa. Där ser konsulterna tendenser till en minskad användning av fonderna, detta ger dock följdeffekter på möjligheterna till resultatutjämning. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom denna uppsats syftar till att ligga till grund för en kvantitativ studie är det naturligtvis av intresse för författarna till denna uppsats att en sådan studie blir genomförd. Vidare skulle det vara intressant att studera om det finns någon skillnad mellan hur små och medelstora företag påverkas av räntebeläggningen.