"Du kan inte bygga en stabil mur om du inte har alla stenar." : Språkstörning ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation; Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Sammanfattning: Syftet med studien är att få en förståelse av bilden av funktionsnedsättningen språkstörning som den beskrivs av speciallärare, specialpedagoger, special-/talpedagoger och logopeder. Det finns ett behov av att utforska området då tidigare forskning gällande dessa yrkeskategoriers syn på språkstörning tycks vara begränsad. Arbetet genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats, inspirerad av fenomenografin, där halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Tretton informanter med anknytning till specialpedagogiskt arbete valdes ut genom ett kriteriestyrt urval. Intervjuerna spelades in, transkriberades, sorterades och kategoriserades i olika teman: Bild av språkstörning, Konsekvenser, Framgångsfaktorer, Organisation på olika nivåer samt Tiden efter grundskolan. I resultatet växte en bild av en komplex och svår diagnos fram. Informanterna var överens om att funktionsnedsättningen förde med sig stora konsekvenser både för elevens kunskapsutveckling och sociala relationer. Trots det kunde flera framgångsfaktorer lyftas fram då informanterna menade att det finns hjälp att tillgå. Den egna kunskapen om språkstörning varierade. De flesta menade att trots gedigna baskunskaper och en bra grund att stå på finns det alltid mer att lära. Vissa informanter önskade ökad fortbildning för att bättre kunna möta behovet i sin yrkesroll och mer om språkstörning redan i lärarnas grundutbildning eftersom de upplevde att kunskapen hos undervisande lärare rent allmänt är bristfällig, även om den under senare år har blivit bättre. Då språkstörning är en svår diagnos att förstå sig på skulle ett samarbete med logopeder i skolan eller någon form av språkklasser kunna vara ett alternativ till att förbättra verksamheten. Hur tiden efter grundskolan kan te sig för de som har språkstörning upplevde informanterna som svår med begränsningar både i sociala sammanhang och i möjligheten till yrkesval. I studien framkom ett relationellt perspektiv på funktionsnedsättningen då informanterna ansåg att den fysiska lärmiljön samt lärares kunskap och förmåga att anpassa undervisningen har stor betydelse för hur elever med språkstörning klarar av sin skolgång, både kunskapsmässigt och socialt. Även ett kategoriskt perspektiv framträdde då behovet av att kartlägga och diagnostisera de elever som uppvisar språkliga svårigheter finns. Kunskap om språkstörning efterfrågades på alla nivåer, men främst på samhälls- och organisationsnivå, där politiker, chefer och rektorer måste se till att det finns förutsättningar för dessa elever att få det stöd och bemötande de har rätt till.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)