New Public Management - en björntjänst?

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: När New Public Management gjorde intåg på den globala politiska arenan var Sveriges inställning positiv. Den offentliga sektorn reformerades omgående för att hantera de krav som ställdes på den, vilket ledde till ökad kostnadseffektivitet, ansvarsfördelning och målsättning. På senare tid har kritik emellertid lyfts mot denna form av förvaltningsmodell. Bland annat tillsatte Regeringen Löfven 1 en delegation 2016 med uppgift att utvärdera NPM. Tillitsdelegationen kom fram till att modellen led av omfattande problematik, och producerade en eventuell ersättare. Psykisk ohälsa relaterad till utbrändhet refereras ofta till som “den nya folksjukdomen”, något som symboliserar fenomenets nutida relevans. Psykiatriska diagnoser låg bakom cirka 82 000 av långtidssjukskrivningar 2016. Är de två ovanstående fenomen sammanhängande i den offentliga förvaltningen? Denna uppsats syftar att undersöka och belysa hur NPM har påverkat arbetsmiljön i offentlig förvaltning. Undersökningen kommer fram till att trots att NPM möjligtvis har haft viss påverkan på arbetsmiljön i den offentliga förvaltningen, finns det inga belägg för att NPM är den primära källan till försämring.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)