En internationellt kritiserad häktningsinstitution

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: För att undvika att brottsutredningar äventyras, säkerställa att gärningsmannen lagförs och undvika fortsatt brottslighet kan krävas att den som misstänks för brott frihetsberövas. Om den misstänkte har möjlighet att kommunicera med eventuella medbrottslingar eller får möjlighet att hota vittnen kan vad som skulle blivit en fällande dom istället innebära att brottsling går fri. Å andra sidan innebär häktning av en misstänkt att en individ som ännu inte fått sin sak prövad i domstol nu sitter frihetsberövad och i många fall, isolerad under större delar av dygnet. Detta innebär en balansgång mellan det allmännas intresse att lagföra brottslingar och individens intresse av presumeras oskyldig fram tills dess motsatsen är bevisad. Sverige har under en lång tid fått ta emot kritik av bland annat europarådet och FN:s kommitéer mot tortyr på grund av långa häktningstider och restriktioner vilket innebär isolering som kan likställas med psykologisk tortyr. Sverige har trots denna kritik gjort få lagändringar på området och långa häktningstider som präglas av isolering är fortfarande ett faktum.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)