Utveckling av läderliknande material från svampbiomassa : Odlingsförhållanden och effekter av garvning före och efter skörd

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Det slängs bröd i svenska matvarubutiker i Sverige samtidigt som läderproduktion är miljöförstörande. För att mildra miljöpåverkan av konventionell lädertillverkning och matsvinn i matvarubutiker odlades filamentös svamp på brödrester för att användas som ett miljövänligt alternativ till animaliskt läder. Detta arbete undersöker ifall en ny typ av läder-liknande material kan förbättras genom att tillsätta växt-tanniner och andra naturliga ämnen till filamentös svampbiomassa vid olika steg i tillverkningsprocessen. Den filamentösa svampen Rhizopus delemar odlades med hydrolyserade brödrester från matvarubutiker som substrat, och fyra olika växt-tanniner tillsattes odlingsmediumen (Tara, Myrobalan, Quebracho, Kastanje). Av de tannin-behandlade biomassorna uppvisade material som behandlats med tara tannin efter skörd av biomassan mest läderliknande mekaniska egenskaper (dragstyrka och förlängning) medan ren, obehandlad biomassa uppvisade högst dragstyrka av alla testade material. Additionen av tanniner ökade töjningsförmågan samtidigt som dragstyrkan minskade hos de resulterande materialen. Behandling med den naturliga tvärbindaren genipin resulterade i ökad dragstyrka och förlängning för flera av materialen. Resultat från HPLC analys av odlingsmediet med tara tannin indikerade även att Rhizopus delemar använde tanninet som substrat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)