Finns det några “kvinnliga” mördare? : - en kvalitativ studie om hur kvinnor som begår mord framställs i dokumentärserier

Sammanfattning: Vi har i denna studie granskat fyra avsnitt ur svenska dokumentärserier som handlar om fall där en kvinna begått mord eller medhjälp till mord. Dokumentärernas struktur utgörs av ett tidslinjärt berättande om dessa kvinnors liv från barndomen fram tills att de erhållit sin dom i rätten. Valet av att analysera kvinnor dömda för mord eller medhjälp till mord kom sig av att de utgör en mycket liten del av den svenska befolkningens grova våldsförbrytare och att brottslingar av kvinnligt kön jämfört med manligt är ett forskningsfält som förhållandevis få studier gjorts om genom tiderna. Vi fann också få analyser av svenska kvinnliga våldsförbrytare baserade på dokumentärer då svenska true crime dokumentärer är relativt nytt i Sverige. Vi har sett detta göras på utländska dokumentärserier och fann det intressant och meningsfullt att bidra med en analys av den svenska motsvarigheten. Samhället genomsyras av sociala regler i form av föreställningar och normer och inte minst könsrelaterade sådana. Studiens huvudsakliga analytiska tolkningsram har utgjorts av det genusteoretiska där tidigare forskning om könsroller och kroppen som social konstruktion samt Christies teori om idealiska offret/gärningspersonen varit vår utgångspunkt. Media är en utav de främsta källorna till kriminalitet vi har idag och syftet med vår studie var att studera hur de kvinnliga mördarna Sara Svensson, Johanna Möller, Cecilia Liebler och Ksenia Kotsneva-Gröndahl framställs i svenska dokumentärserier och hur framställningarnas utformning kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi genom tematisk textanalys undersökt dokumentäravsnittens beskrivande av kvinnorna och deras livshistorier för att hitta återkommande mönster och teman. Frågeställningarna vi ämnade att undersöka var huruvida det går att urskilja gemensamma typiska egenskaper som tillskrivs de olika kvinnliga mördarna i dokumentäravsnitten och om framställningen av kvinnorna skiljer sig åt från den “idealiska brottslingen”. Resultatet av studien påvisar en tendens i flertalet dokumentäravsnitt att framställa kvinnan i enlighet med rådande genusnormer då deras feminina egenskaper (eller brist på) och roller som kvinnor synliggörs och betonas mer än realiteten i att de faktiskt är brottslingar. Konsekvensen blir att ansvaret tas ifrån kvinnorna då deras brottslighet förklaras av alternativa omständigheter snarare än den att de är kvinnor som begått brott. Samt att rådande samhällsnormer om det kvinnliga reproduceras.