Talängsliga elevers muntliga utveckling

Sammanfattning: Dagens samhälle ställer allt högre krav på muntlig förmåga, i synnerhet i arbetslivet där allt fler yrken kräver hög muntlig kompetens. I takt med att kraven ökar blir talängslan ett allt större problem som leder till att talängsliga personer känner starka olustkänslor och därför undviker att tala inför andra människor. I gymnasieskolan är muntlig framställning ett obligatoriskt och betygsgrundande moment som kan vara svårt för talängsliga elever att både genomföra och lyckas med. Trots att talängslan är ett vanligt fenomen så är många lärare inte medvetna om hur de ska hantera talängsliga elever. Syftet med denna forskningsöversikt är därför att kartlägga hur talängslan i samspel med andra faktorer i lärmiljön påverkar elevers förberedda muntliga framställningar. Frågeställningen som forskningsöversikten ämnar besvara är: Vilka faktorer påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning i gymnasieskolans svenskundervisning?  En systematisk sökprocess utmynnade i tio vetenskapliga artiklar med relevans för frågeställningen. Genom tematisk analysmetod identifierades fem teman som belyser betydande aspekter för talängsliga elevers muntliga utveckling. Vår slutsats är att nervositet och självförtroende, förberedelser, tidigare erfarenheter, övning inför muntlig framställning, stöttande lärmiljö och respons påverkar och har betydelse för talängsliga elevers utveckling av muntlig framställning. Den slutsats vi drar utifrån detta resultat kopplat till lärarprofessionen är att läraren framför allt har två uppdrag, dels att verka för en stöttande klassrumsmiljö, eftersom läraren har visat sig vara viktig vad gäller att skapa och upprätthålla en stöttande lärmiljö, dels att stötta enskilda elever med individuella anpassningar. Läraren behöver dessutom ha goda kunskaper kring muntlig framställning för att kunna tillämpa ett metaspråk vid respons som kan stötta och utveckla eleven på bästa sätt.