Moralist eller konsument? En netnografisk narrativ studie kring hur personer med erfarenhet av att köpa sex problematiserar och rättfärdigar handlingarna på ett svenskt diskussionsforum

Sammanfattning: Sverige var det första landet som fattade beslut om att det skulle vara olagligt att köpa sex men lagligt att sälja sex. Syftet var att minimera sårbarheten för de sårbara prostituerade, samt förebygga de negativa konsekvenserna som sexhandeln bidrar till genom att kunna ge köpare straffrättsliga påföljder. Personer som har erfarenhet av att köpa sex ingår i en stigmatiserande diskurs vilket bidrar till att sexköp ofta göms undan from omgivningen (Olsson, 2021a; de Cabo & Hall, 2021). Med en ökad digitalisering genom tillgång till mobiltelefoner och laptops och ökad anonymitet genom internet, finns flera sätt att köpa sexuella tjänster på ett diskret sätt. Det finns idag en polariserad syn på sexhandeln där dominerande straffrättsliga och socialpolitiska diskurser om sexköp konstrueras av en könsförklaring. Studiens syfte är att undersöka hur personer som köper sex problematiserar och rättfärdigar köp i relation till dominerande diskurser om sex mot ersättning. Frågeställningarna rör vilka funktioner som sexköpet fyller, vad delandet av erfarenheter kan fylla för funktioner, hur forumanvändarna resonerar utifrån sina sexköp och vilka dominerande samhällsdiskurser som kan urskiljas i deras narrativ.Den metodologiska utgångspunkten är ett abduktivt och konstruktionistiskt synsätt med en netnografisk metod där empirin hämtats från ett av Sveriges största internetforum. Studien baseras på 297 inlägg från 33 olika diskussionstrådar, med cirka 90 personer som har erfarenhet av sexköp. De teoretiska referensramar som använts för att förstå empirin är narrativ empiri, ontologiska narrativ, och narrativ identitet, Goffmans dramaturgiska teori, begreppen normalisering och stigmatisering samt relevanta maktbegrepp myntade av Foucault. Resultatet visar att det påfallande finns en skepsis mot samhällets normsystem, där den dominerande retoriken går ut på att vända sig mot de radikalfeministiska strömningar som lett fram till dagens sexuallagstiftningar. Forumanvändarna framhöll ofta människors fria val som grund för att sexhandel bör legaliseras och att det kan motiveras även ur feministiskt perspektiv då kvinnor som säljare bör ha rätten att välja sin försörjning och hur de vill använda sina kroppar. Resultatet innebär belägg för att det finns en stark motsättning mellan uppfattningen hos de undersökta personerna och företrädare för de dominerande samhällsdiskurserna. Vidare påvisar resultatet att det är sällan som forumanvändare efterfrågar stöd från samhället för att bryta sina sexköpsvanor då de inte betraktar dessa som problematiska. Avslutningsvis följer forskningsförslag för vidare kunskap om hur de negativa konsekvenser som sex mot ersättning medför för såväl köpande som säljande part kan hanteras. Sist kommer förslag på vidare forskning rörande hur samhället skulle kunna skapa kontakt och nå fram till personer som köper sex som inte själva verkar hjälpsökande.