Riskerar svenska löner att vara oskäliga? - En analys av svensk lönebildning och begreppet skälig lön

Sammanfattning: EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner har mötts av blandad kritik samt oro på den svenska arbetsmarknaden, och anses vara ett hot mot den svenska modellen. Med hänsyn till motståndet är det relevant att utforska vilken påverkan direktivet kan komma att ha på den svenska lönebildningen samt att utreda vilken betydelse direktivet kan få för tolkningen av begreppet skälig lön. Även regeringens höjda kritiserade försörjningskrav för arbetskraftinvandring diskuteras med särskilt fokus på dess möjliga påverkan på svensk lönebildning. Jämförelser görs mellan begreppen god försörjning, goda levnadsvillkor och om dessa kan likställas med skälig lön. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lönebildning går till i Sverige och analyserar begreppet skälig lön inom den svenska rättsliga kontexten. Genom att granska hur arbetsmarknadens parter förhandlar om löner och hur skälig lön definieras i praxis, belyser uppsatsen den komplexa processen bakom svensk lönebildning. Särskilt fokus ligger på påverkan från EU:s minimilönedirektiv och regeringens höjda försörjningskrav. Det har kunnat fastställas att EU:s minimilönedirektiv inte kommer ha en stor påverkan på svensk lönebildning. Istället främjar direktivet kollektivavtalsförhandlingar vilket gynnar den svenska modellen. Det höjda försörjningskravet kommer emellertid att ha en betydande påverkan på svensk lönebildning och för tolkningen av begreppet skälig lön. Arbetsmarknadens parter är ense om att regeringen har överskridit sina befogenheter genom att indirekt ingripa i lönebildningsprocessen.