Grupphandledning i Matematik. Dialogen - en väg att utveckla vuxnas matematikkompetenser.

Sammanfattning: Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B. Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ”levande” och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas. Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt. Upplägget/projektdesignen av Grupp-handledning i matematik har sin utgångspunkt i folkbildningens studiecirklar och pedagogisk handledning. Studien använder deltagarorienterade forskningsmetoder och eleverna i handledningsgruppen, som varken är informanter eller respondenter, benämns som deltagare. De verktyg som har använts under aktionsforskningsprocessen är: loggbok, enkät, respons, ljudinspelning, samt observations- och samtalsanteckningar. Resultat: Studien visar att deltagarnas matematikkunnande utvecklades, samt att inställningen till ämnet förändrades genom grupphandledningens struktur och kommunikationsformer. Af-fektiva faktorer som kan ligga till hinder för matematiklärandet bearbetades främst under Rundan och Responsen. Deltagarna uttryckte att de efter studiens avslut tillägnat sig en ökad förståelse för matematikens användbarhet, samt att det var roligt med matematik. Oavsett nivå inom utbildningssystemet kan grupphandledning i matematik som lärmiljö vara ett användbart komplement till ämnesgenomgångar, grupparbeten och räkneövning när det gäller att möta elever med matematiksvårigheter.