Hyressättning av samhällsfastigheter

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande; KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning:

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,

nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal har

gjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden.

Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessa

förvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starkt

samband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet är

genomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilken

nivå den nya hyran bör ligga på.

Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.

Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggs

för att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hur

det påverkar den förväntade hyran.

I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheter

kan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut en

viss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet. Betoning

läggs särskilt på kommuner och privata aktörers tillvägagångssätt vid hyressättning

samt dess konsekvenser.

En stor skillnad mellan marknaden för samhällsfastigheter och en traditionell

marknad för kommersiella fastigheter är att den förstnämnda utgör en så kallad

kvasimarknad, det vill säga en kommersiell marknad där icke normala förhållanden

råder. Huruvida även denna är en mogen marknad belyses samt vad det får för

inverkan på hyressättningen, idag och i framtiden.

Slutligen diskuteras om alternativa metoder jämfört med dagens skulle vara

tillämpbara vid hyressättningen samt under vilka förutsättningar det i så fall skulle

vara möjligt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)