Koncernbidrag – förändrade regler förändrar jämförbarheten.

Sammanfattning: Bakgrund och frågeställning: Svenska onoterade företag tillämpar idag BFL och ÅRL vid upprättande av sin redovisning, vilket även anses vara förenligt med god redovisningssed. Vid redovisning av koncernbidrag skall onoterade företag hämta vägledning från akutgruppens uttalande URA 7 Koncernbidrag och aktieägartillskott. För närvarande pågår ett arbete som innebär att kategoriseringen av svenska aktiebolag kategoriseras om och därmed utvecklas nya regelverk. I mars 2006 presenterades ett utkast till allmänt råd för K2 företag vars syfte är att främja en enhetlig redovisning och därmed en ökad jämförbarhet. En av förenklingsreglerna innebär att K2 företag ska undantas från regleringen av koncernbidrag i enlighet med URA 7 och istället återgå till hur koncernbidrag redovisades innan uttalandet kom 1998. Huruvida ökad jämförbarhet kan uppnås genom en förändring av god redovisningssed för enbart en kategori av företag ifrågasätts i föreliggande uppsats; I vilken utsträckning har företag i de kommande företagskategorierna K2 och K3 tillämpat URA 7 och därmed uppfyllt god redovisningssed? Skiljer sig redovisning av koncernbidrag åt mellan olika företag inom och mellan olika företagskategorier? Syfte: Syftet är att kartlägga i hur stor utsträckning företag inom de kommande företagskategorierna K2 och K3 redovisar koncernbidrag enligt URA 7, och följaktligen enligt god redovisningssed. Syftet är därmed även att belysa om hantering av koncernbidrag skiljer sig åt mellan olika företag inom och mellan de nya företagskategorierna. Metod: Uppsatsen är uppbyggd kring en kvantitativ studie. Där den insamlade empirin i huvudsak består av en undersökning utförd genom en granskning av ett antal slumpmässigt utvalda årsredovisningar. I ett inledande skedde gjordes även en intervju med två sakkunniga inom området för att erhålla en djupare förförståelse för ämnet. Slutsatser: Redovisning av koncernbidrag skiljer sig åt mellan olika företag. Däremot är kategorierna likvärdiga både gällande i vilken utsträckning koncernbidrag lämnas/erhålls och på vilket sätt redovisningen görs. Då tillämpning av URA 7 görs i samma utsträckning inom de båda företagskategorierna, kan en regelförändring för enbart den ena kategorin ifrågasättas. Samma reglering men med tydligare riktlinjer gällande redovisning av koncernbidrag borde istället gälla båda företagskategorierna. Med två skilda regelverk kommer jämförbarheten mellan företagen snarare minska istället för att öka, vilket är intentionen med BFN:s förslag på nya allmänna råd. Förutsatt att majoriteten av företagen kommer att tillämpa de nya allmänna råden kommer jämförbarheten inom respektive företagskategori emellertid att öka. Den grupp av företag som kommer att drabbas mest negativt av det nya regelförslaget är de företag som befinner sig i gränslandet mellan kategori K2 och K3. Förslag till fortsatt forskning: Studien har gett upphov till funderingar kring vilka motiv och uppfattningar som ligger bakom de olika sätten att redovisa koncernbidrag. Hur uppfattar små och medelstora företag förfarandet med att redovisa koncernbidrag? Anses det vara komplicerat och resurskrävande att redovisa lämnade/erhållna koncernbidrag i enlighet med URA 7? Då regelförändringarna inte baseras på företagens förhållande och förhållningssätt hade det även varit intressant att fördjupa sig i hur företagen själva föredrar att redovisa koncernbidrag.