Stigmatisering och den bildmässiga digitala interaktionen

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka hur en grupp individer med en hudåkomma hanterar den bildmässiga digitala interaktionen. Informanterna som utgjorde empirin var alla diagnostiserade med en eller flera av följande diagnoser: vuxenakne, rosacea eller eksem. På sociala medier kan individer med en hudåkomma komma att behöva arbeta extra mycket för att kunna möta de normer och skönhetsideal som finns på medieplattformarna. Hur individerna hanterade interaktion blev centralt. För att undersöka detta valdes Erving Goffmans perspektiv kring interaktion och stigmatisering som teoretiskt ramverk i analysen. Empirin samlades in i Sverige genom fem semistrukturerade videointervjuer med fem informanter. Studien visade på att individer som lever med hudåkommor upplever att interaktionen på Instagram kan verka stigmatiserande. Tillsammans med att influencers och företagande har blivit mer påtagligt på medieplattformen uppstod en känsla av utanförskap från normerna. Informanterna i studien visade sig påverkas av den samhälleliga skötseln kring rådande skönhetsnormer- och ideal i samhället. Genom intrycksstyrning försökte informanterna antingen avstigmatisera hudåkomman eller dölja den genom att passera. Det visade sig även att tidigare livserfarenheter och intryck från andra individer bidrog till om informanten valde en form av öppenhet kring sin hudåkomma, eller om de försökte dölja den.