Genusgranskning av svenska läromedel : En kvantitativ text- och bildanalys av läromedel i samhällskunskap för årskurs 4–6

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från

Sammanfattning: Denna studie ämnar att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel. Studien syftar således att undersöka hur genus behandlas i tre svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet samhällskunskap. De läromedel som tillämpades i studien var PULS Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2012), Upptäck Samhälle Grundbok (2014) och Utkik Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2015). Därnäst avgränsades studien till två konkreta forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent representationer av både män och kvinnor i bild förekom enligt könsstereotypiska egenskaper i respektive läromedel. Den andra forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen nämns i samtliga läromedlen. Studiens forskningsfrågor undersöktes utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, vilka användes som studiens analysverktyg för empirin. Forskningsfråga 1 baserades på Yvonne Hirdmans genusteori medan forskningsfråga 2 baserades på teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Tidigare forskning, som huvudsakligen bestod av fem internationella forskningsartiklar och en svensk granskning av Delegationen för jämställdhet i skolan (2010), visade att ojämställdhet förekom i läroböckerna som studerades, dock olika grader av ojämställdhet. Studien tillämpade kvantitativa metoder, en kvantitativ bildanalys brukades för forskningsfråga 1 och en kvantitativ textanalys brukades för forskningsfråga 2. Resultaten för forskningsfråga 1 visade att majoriteten av läromedlen framställde både män och kvinnor i kvinnliga könsstereotypiska roller. Resultaten för forskningsfråga 2 visade att könsneutrala pronomen förekom fler gånger än könsbundna pronomen i samtliga läromedel. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)