Distriktssköterskans erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård : En kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: Befolkningen i världen förväntas att öka och bli allt äldre i framtiden, särskilt gruppen över 65 år. Denna demografiska förändring ställer höga krav på vårdens resurser. Skörhet, som kännetecknas av minskade fysiologiska resurser och ökad sårbarhet, spelar en viktig roll i denna fördelning. Internationellt har screeningprogram för att upptäcka skörhet hos äldre införts. Clinical Frailty Scale (CFS) har blivit ett ledande instrument för att bedöma skörhet hos äldre och har implementerats som ett gemensamt verktyg i sydvästra Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att skörhetsskatta äldre personer inom primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Insamlade data transkriberades och analyserades enligt Burnards innehållsanalys (2008). Resultat: Analysen utmynnande i tre kategorisystem; “Individanpassad vård ”, “Faktorer som inverkar” och “Distriktssköterskans roll” med innehållande kategorier. I individanpassad vård framgick en enighet bland distriktssköterskor om CFS användbarhet för ökad kännedom om äldre patienters hälsotillstånd. I Faktorer som inverkar skildras aspekter som samverkan, tid som aspekt och följsamheten till CFS. I Distriktssköterskans roll beskrivs betydelsen av kompetensutveckling, utbildning och kunskap i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar att ett teambaserat tillvägagångssätt och användningen av CFS-bedömningar är av betydelse för att kunna erbjuda individanpassad vård. Distriktssköterskor kan spela en central roll i att potentiellt förbättra vården för sköra äldre personer genom att använda CFS för att erbjuda adekvat stöd.