MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN : Sjuksköterskans betydelse för patientens egenvård vid venösa bensår

Sammanfattning: Bakgrund: Den främsta orsaken till venösa bensår är venös insufficient. Trots att det finns evidensbaserade metoder för att behandla venösa bensår, fortsätter svårläkta sår vara ett ständigt dilemma inom öppenvården. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans roll för egenvård till patienter med venösa bensår inom öppenvården. Metod: Artikelsökningar utfördes i PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 13 vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa, kvantitativa och mixed method. Dessa har sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans roll är viktigt för omvårdnadsarbetet för patienter med venösa bensår. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, sjuksköterskan undervisande roll och sjuksköterskans stödjande roll som vardera består av tre subkategorier. Subkategorierna belyser kunskapens betydelse för egenvården, patientutbildning, sjuksköterskans attityd till patientutbildning, relation mellan sjuksköterska och patient, socialt stöd samt de patientfaktorer som påverkar egenvården. Diskussion: Trots att venösa bensår kan likna varandra, är människan bakom det venösa bensåret ändå ensam om sin unika upplevelse av sjukdomen. Eftersom att det finns ett tydligt samband mellan sköterskans och patientens relation för att en framgångsrik egenvård, bör omvårdnaden av patienter med venösa bensår ta sin utgångspunkt i patientens livsberättelse och inte i sårvården Slutsats: Sjuksköterskan kan främja egenvård vid venösa bensår med hjälp av utbildning och patientstöd. Sjuksköterskans stödjande funktion är ett viktigt fynd som kan generaliseras till allt omvårdnadsarbete.