Kretsloppssamhälle : från teori till praktik. En studie av Göteborgs kretsloppsnämnd.

Sammanfattning: Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.