Utlämningsförbudet för politiska brott – en anakronism eller viktig beståndsdel i utlämningsrätten?

Sammanfattning: Utlämningsförbudet för politiska brott har utgjort en del i den svenska utlämningsrätten ända sedan Sveriges första utlämningslag instiftades under tidigt 1900-tal. Några konkreta skäl till varför regeln en gång infördes i svensk rätt angavs aldrig. På ett internationellt plan har däremot tre övergripande skäl kartlagts, vilka ansetts motivera regeln. Skälen utgörs av: (1) att den eftersökte individen inte ska utsättas för förföljelse och/eller en partisk rättegång (humanitär funktion), (2) att den anmodande staten genom att inte utlämna individen kan förhålla sig neutral (neutralitetshänsyn) och (3) att utlämning för politiska brott inte bör vara en del av det internationella straffrättsliga samarbetet (rättspolitiska skäl). Utlämningsförbudet för politiska brott har kritiserats för att individer som kan ha begått grova brott undgår lagföring samt att de tre övergripande skälen, inte stämmer. Syftet med den här uppsatsen är att klargöra om det finns ett behov av utlämningsförbudet för politiska brott i den svenska utlämningslagen. Frågan huruvida det finns ett behov eller inte har huvudsakligen besvarats utifrån de tre övergripande skälen som nämnts ovan. De metoder som tillämpats i uppsatsen är dels traditionell rättsdogmatisk metod som använts för att beskriva dagens utlämningsförbud för politiska brott och de rättskällor som omgärdar förbudet. Dels en rättsanalytisk metod, vilket öppnat upp för en friare argumentation i uppsatsens analyserande delar. Dessutom har en kortare historisk redogörelse gjorts för att belysa hur synen på utlämningsinstitutet och utlämningsförbudet för politiska brott ändrats över tid. Resultatet av studien visar att det fortfarande finns ett behov av utlämningsförbudet för politiska brott som rättsläget ser ut idag. Främst handlar det om att humanitär funktion fortfarande kan motivera förbudet. Vid införande av nya regler, vilka stärker det individuella skyddsintresset kan dock humanitär funktion tillgodoses. Något slutligt svar huruvida neutralitetshänsyn kan motivera förbudet har inte kunnat ges, då det finns argument både för och emot. Rättspolitiska skäl saknar i dagens läge relevans.