Är utvecklingsländerna våra nya klimatledare?

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Least Developed Countries (LDC) är en förhandlingsgrupp inom klimatramverket som består av de minst utvecklade länderna i världen. Det är en grupp som historiskt haft lite inflytande på klimatpolitiken men som blivit mer aktiva det senaste decenniet. Studien behandlar LDC:s roll och påverkan inom det relativt nya politikområdet Loss and Damage (L&D) utifrån frågeställningen: Hur har Least Developed Countries påverkat Loss and Damage-området fram tills Parisavtalet? För att analysera deras roll inom L&D används normteori för att analysera LDC:s delaktighet i förstärkningen av nya normer inom L&D-området. Resultatet påvisar att LDC verkat inom området över tid och att deras normentreprenörskap tagit uttryck i framför allt formandet av diskurser och socialisering med andra utvecklingsländer inom förhandlingarna för att förstärka normen om klimatramverkets roll och ansvar i L&D-området. LDC:s normentreprenörskap har varit framgångsrikt, och har stärkt samt orsakat en ny institutionalisering av politik inom L&D. L&D-politiken fram tills 2015 påvisar en ökad självklarhet som norm inom klimatramverket efter att flera tidigare kritiska aktörer valt att acceptera normen, vilket kan förklaras på grund av att aktörer som LDC mobiliserat för normen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)