Dödshjälp eller avlivning? En topikanalys av dödshjälpsdebatten

Sammanfattning: Det övergripande syftet med uppsatsen är att testa en del av modern retorikforsknings olika teorier som de sammanfattas i läroboken Klassisk retorik för vår tid (Lindqvist 2016). Boken är en vanligt förekommande lärobok på högskolor och universitet vid retorikutbildningar på grundnivå, vilket gör den intressant att undersöka eftersom den representerar vad som lärs ut till nya studenter i Sverige i dag. Uppsatsen ämnar undersöka om Lindqvists tolkning av den klassiska retorikens topiker fungerar som analysmetod för att utröna bakomliggande normer och värderingar i en debatt, och resultatet väntas därför också visa om den delen av boken är lämplig att användas som utbildningsmaterial i en språkkonsults verksamhet. Materialet för undersökningen är en begränsad debattartikelserie om dödshjälp ur Dagens Nyheter 2015. Den tar sitt ursprung i en artikel skriven av cancersjuke Harald Norbelie, där han framför sin önskan om att Sveriges riksdag behöver starta en utredning om rätten till frivillig dödshjälp. Artikeln följs av fem replikartiklar och avslutas med en slutreplik av Norbelie. Undersökningen har gjorts genom att plocka ut de argument som finns i de olika artiklarna, och sedan försöka placera dem under rätt topik ur två olika huvudgenrelistor som Lindqvist presenterar – genus judiciale och genus deliberativum. Resultatet visar att ja-sidans argument kan härledas till viss typ av topiker, medan nej-sidan kan härledas till en annan. Man kan därför utifrån denna undersökning dra slutsatsen att det går att finna bakomliggande normer och värderingar som påverkar argumenten, och att Lindqvists tolkning därför kan anses vara lämpliga för en språkkonsult att använda i didaktiskt syfte om topiklära.