Orkidéer och förekomst av död ved i Jämtländska kalkbarrskogar

Sammanfattning: Nordiska kalkbarrskogar har en karaktär och biologisk mångfald som väsentligen skiljer sig från kalkbarrskogar i övriga Europa. De kan vara mycket artrika och hysa ovanliga och rödlistade arter såsom orkidéer. Ändrad markanvändning och det allt mer intensifierade skogsbruket har haft en stor påverkan på dessa artrika skogar och endast spillror återstår idag. Generella rekommendationer för naturvårdande skötsel i kalkbarrskogar grundar sig till stor del på erfarenheter och resultat från studier gjorda i södra Sverige, skogar som skiljer sig med avseende på skogstyp och artsam-mansättning från kalkbarrskogar i Jämtland. Det har föreslagits att ovanliga marks-vampar som är beroende av kalk kan missgynnas av död ved men jag har inte funnit någon vetenskap som styrker denna teori. Eftersom även orkidéer är beroende av speciella markförhållanden vill jag undersöka om de påverkas negativt av förekomst av död ved i kalkbarrskogar. Syftet med denna studie är att undersöka om orkidéer som artgrupp generellt påverkas negativt av förekomst av död ved i kalkbarrskogar, på beståndsnivå och mikrohabitatnivå. Jag inventerade åtta områden med kalkbarrskogskaraktär i Jämtland under juni och juli 2019. Områdena valdes från en lista med naturreservat samt från en databas med inventerade kalkbarrskogar, som tillhandahölls av Länsstyrelsen i Jämtlands län. I varje område lades en transekt ut för inventering av orkidéarter, kärlväxter som är signalarter för kalkbarrskogar och lokala miljövariabler. I tillägg slumpades åtta pro-vytor ut i varje område där beståndsvariabler och mängden död ved inventerades. På beståndsnivå visade resultaten att mängden död ved påverkade artrikedom av orkidéer negativt i Jämtländska kalkbarrskogar. På mikrohabitatnivå påverkades en-skilda orkidéarter olika av mängden död ved men de kalkgynnade orkidéerna visade mindre förekomst i områden med större mängd död ved. Det finns dock en viss osä-kerhet i sambandet mellan mängden död ved och hävdhistoriken samt tidsaspekten kopplat till när hävden avtog i respektive område. Mängden död ved var inte den enskilt förklarande variabeln för artrikedom av orkidéer, även markfukt hade en viss påverkan. Från resultaten i denna studie rekommenderar jag en skötselstrategi som syftar till att bevara både kalkgynnade orkidéer och vedlevande arter inom samma område men inte på exakt samma plats.