Tillskott av linfrö till foderstater för mjölkkor : påverkan på näringstillförseln och mjölkens fettsyra-sammansättning hos 5 sydsvenska mjölkkobesättningar

Sammanfattning: Två viktiga fettsyror som människan inte själv kan bilda är α-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka är en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhållande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mänskliga hälsan men idag är intaget av omega-3 lägre i kosten på grund av att den ingår i färre produkter än de med omega-6. Det lägre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lättare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jämna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 är linfrö, vilken innehåller 58 % C18:3 och 14 % C18:2. Konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter är hög i Sverige, vilket innebär att om omega-3 halten ökar i mjölken kan det komma konsumenternas hälsa tillgodo. Odling av sojaböna och oljepalm, för tillverkning av sojamjöl och palmkärnkaka, är en drivkraft för skövling av stora områden regnskog i Sydamerika och Sydostasien. Om linfröodlingen samt användningen av linfrö ökar i Sverige kanske efterfrågan på sojamjöl och palmkärnkaka minskar. Det kan leda till mindre negativ påverkan på klimatet genom att transportutsläppen minskar samt att regnskogarna bevaras istället för att uppodlas. Dock har sojamjöl hög proteinkvalitet och är liksom oljepalm billigt. Efterfrågan på dessa produkter är därför stor och det kan därmed vara svårt att konkurrera med dem. Målet med studien var att undersöka om det går att öka omega-3 halten i kors mjölk genom att tillföra krossade linfrön i mjölkkobesättningarnas foderstat och på så sätt jämna ut kvoten mellan omega-6 och omega-3. Studien hade även som mål att se huruvida tillförsel av krossade linfrön kan påverka mjölkproduktionen samt metanavgången. I studien ingick 5 besättningar som drivs konventionellt. Försöket pågick under 10 veckor, där korna fick sitt normala foder under de första 2 veckorna för att därefter utfodras med försöksfodret i 8 veckor. Försöksfodret bestod av ett koncentrat och ett färdigfoder. Besättningarna utfodrades antingen med det ena eller båda fodren under hela försöket. Varje besättning var sin egen kontrollgrupp, genom att kontroll- och försöksperioden jämfördes inom besättningen. En gång i veckan togs ett mjölkprov ur tanken från varje besättning. Efter försöket skickades mjölkproverna på analys där halter av fett, protein, urea, laktos och fria fettsyror samt andelen konjugerad linolsyra (CLA), Palmitinsyra (C16:0) och Stearinsyra (C18:0) uppmättes. Mättade, omättade, enkelomättade, fleromättade, trans-, omega-3, omega-6 fettsyror analyserades. Även analysvärden från kokontrollen, på de besättningar som var med, användes. Resultaten i studien visade att det inte blev någon skillnad i mjölkavkastning, fetthalt, energikorrigerad mjölk (ECM) och okorrigerat celltal vid utfodring med försöksfodret. Genom att minska andelen sojamjöl och palmkärnkaka och istället tillföra linfrön minskade andelen mättade fettsyror medan andelen enkel- och fleromättade fettsyror ökade signifikant. Det blev en signifikant minskning av fria fettsyror och ureahalt i mjölken, proteinhalten tenderade att minska och laktoshalten ökade signifikant. Den genomsnittliga utsöndringen av fettsyror i mjölken påverkades av försöksfodret. Kornas intag av C16:0 och C18:2 påverkades inte, däremot minskade C16:0 medan C18:2 ökade signifikant i mjölken. Både intaget och den genomsnittliga utsöndringen av C18:0 och C18:3 ökade signifikant. CLA ökade medan övriga trans-fettsyror inte påverkades signifikant av försöksfodret. Metanavgången minskade numeriskt i studien. Det var dyrare att utfodra med försöksfodret jämfört med kontrollfodret. Slutsatsen som kan dras var att utfodring med krossade linfrön ökade omega-3 halten i mjölken vilket minskade kvoten mellan omega-6 och omega-3. Metanavgången beräknades minska numeriskt medan mjölkavkastningen inte påverkades i studien.