Grannelagsrätt

Sammanfattning: Fastighetsägares relation till varandra som grannar varierar i hög grad, många är ”goda grannar” och har en bra relation tillskillnad från andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrättslig tradition sa man förr, med tanke på vad som är skäligt att tåla, att grannen får stå ut med åtskilligt av mig för jag är skyldig att stå ut med detsamma från hans sida. Man tillämpade således ett slags kompensationstänkande. Hänsynsprincipen återfinns lagfäst i Jordabalkens 3 kap. 1 § och innebär att det åligger var och en vid nyttjandet av sin eller annans fasta egendom att ta skälig hänsyn till sin omgivning. Emellertid kan en fastighetsägare drabbas av en skada, paragrafen till trots, och denne ställer då frågan vilka skador eller störningar som ger rätt till ersättning? Avsikten med arbetet är att ge en inblick av regleringen som omgärdar det grannelagsrättsliga området. Portalparagrafen för rättsförhållandet mellan grannar återfinns i Jordabalkens 3 kapitel men reglering av betydelse återfinns även i miljöbalken, något som visat sig väckt motstående åsikter. En förnyad lagstiftning gällande rättsförhållandet mellan grannar presenteras med anledning av ändrad fastighetskategorisering genom införandet av tredimensionell fastighetsbildning som ett led i undvikandet av alltför komplicerade rättsförhållanden. Ambitionen är att beskriva den nya lagstiftningen, när och hur tredimensionella fastigheter kan bildas och de särskilda villkor som omgärdar detta. Utfallet av regleringen lämnas därhän i detta arbete då lagstiftningen är så pass ny, men kan säkerligen tjäna som underlag för en framtida diskussion. Med hjälp av studier genom praxis, förarbeten och doktrin presenteras detta rättsliga område som, för många ovetande om dess existens, kan bli en realitet vid en framtida diskurs. Signifikant för rättsområdet är att det i många fall rör skador av ringa ekonomisk art men som för den drabbade kan vara kännbart. Författaren anser dock att även ”små frågor” kan vara värda att belysas. Dels ur rättsäkerhetsperspektiv för den enskilde samt även ur ett ekonomiskt perspektiv. Med en effektiv rättsutövning utifrån en klar lagreglering vinner man ekonomiska fördelar vilket både gynnar staten och de enskilda medborgarna.