En interventionsstudie i digitalt lärande i matematik för elever i grundskolans årskurs 1

Sammanfattning: Sammanfattning Zander Karlsson, Ann (2018). En interventionsstudie i digitalt lärande i matematik för elever i grundskolans årskurs 1. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Genom att förena profession och vetenskap i en studie omkring appen Vektor (se bilaga 2) hoppas jag intressera fler lärare för att dra nytta av digitaliseringen bl.a. genom interventioner som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om interventionen med appen Vektor är ett användbart verktyg för lärare och elever i matematik i grundskolans åk 1 oavsett elevers kunskap och prestationsförmåga samt om Skolverkets bedömningsstöd i matematik kan användas som jämförelsematerial. De preciserade frågeställningarna utgår ifrån interventionens implementering, lärares upplevelser av interventionens påverkan samt från elevers resultat i Skolverkets bedömningsstöd i matematik för grundskolans åk 1 före och efter interventionen. De preciserande frågeställningarna är: Vad behöver beaktas vid implementeringen av interventionen? Hur upplever lärare att användandet av Vektor påverkar elevers grundläggand matematiska förmågor i matematik i grundskolans åk 1? Hur upplever lärare att användandet av Vektor påverkar deras undervisning i matematik? Påverkar användandet av Vektor elevernas resultat i Skolverkets bedömningsstöd för matematik? Teori Systemteorin fungerar som ett ramverk för studien, för att påvisa hur de olika beröringspunkterna i interventionen påverkar varandra. Hermeneutikens tolkningslära kompletterar systemteorin genom att ge svar på vad interventionen kräver för att fungera och vad den kan ge i resultat. Alerbys, Kansanens, och Kroksmarks, red. (2000) didaktiska triangel har ändrats till en pyramid för att visualisera studiens olika beröringspunkter i det sammanhang som appen Vektor har verkat i under interventionen. 4 Metod Mixed method har använts. Interventions- och jämförelsegruppens resultat i Skolverkets bedömningsmaterial för matematik i åk 1 har mätts med en kvantitativ ansats och därefter tolkats tillsammans med lärarnas upplevelser av interventionen med en kvalitativ ansats. De båda ansatserna har kompletterat varandra och svarat på studiens syfte och frågeställningar. Resultat Genom interventionen ses indikationer på att arbetet med appen Vektor stödjer det proaktiva arbetet i matematik för åk 1. Resultatet visar på interventionens behov av energi (input) och vad den ger i effekt (output) genom lärarnas upplevelser av interventionen. Jämförelsen mellan höstterminens och vårterminens resultat mellan de som arbetat med Vektor (interventionsgruppen) i denna studie och jämförelsegruppen som inte arbetat med Vektor visar i Skolverkets bedömningsmaterial i matematik för åk 1 en förändring på en nivåskillnad i snitt per elev till interventionsgruppens fördel. Nivåerna i bedömningsstödet är uppdelat i nivåerna lägre, mellan och högre. Gruppernas resultat i bedömningsstödets uppgifter visar inga nämnvärda skillnader förutom i uppgiften ”dela upp tal”. Eleverna som arbetat med Vektor visade 19,5 % bättre resultat i denna uppgift i jämförelse med jämförelsegruppen (se bilaga 5). Specialpedagogiska implikationer Studien lyfter hur ett digitalt lärande omkring de grundläggande matematiska förmågorna kan visa på en potential att vidareutveckla. Studien visar hur specialläraren tillsammans med lärare och elever kan implementera samt driva en intervention och uppfylla examensförordningen att pröva, utvärdera och följa upp arbetet med målet att möta behoven hos alla elever (SFS 2011:186) samt att pröva och utveckla nya metoder i samspelet med lärare, elever och det omgivande samhället (Lgr 11).