Autism är välbekant men samtidigt en abstrakt främling. En kvalitativ studie om hur förskolelärare arbetar och bemöter barn med autism

Sammanfattning: Upptäckten av autism hos barn i tidig ålder kan ha stor betydelse för barnens framtid. Förskolan och förskollärarna är därför av stor betydelse i det stöd som barnen kan komma att behöva. För att förskolelärarna ska kunna ge det rätta stödet måste personalen ha kunskap om hur man arbetar och bemöter barn med autism. Studiens syfte är att undersöka hur förskolelärare arbetar med barn med autism som är i behov av särskilt stöd. Frågeställningen tar upp vilka kunskaper förskolelärarna anser behövs kring autism och vilka metoder som används i arbetet med barn med autism. Förskolelärarnas bemötande och arbetssätt är av stor vikt för barnens trygghet samt utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju använts. För att analysera empirin, har Vygotskijs sociokulturella perspektiv använts samt Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att största vikten i förskolelärarnas arbete med barn med autism ligger i tydlighet, struktur, lyhördhet och att se till varje barns behov. Det arbetas med att hitta de metoder och verktyg som kan komma att behövas för att göra barnens vardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Stöttning, handledning, fortbildning och samverkan lyfts som det som det måste arbetas vidare med i det fortsatta arbetet med barn med autism. Studien belyser även förskolelärarnas uppfattning av sin egen roll i arbetet med barn med autism.