Friluftsdagar - tradition eller norm

Sammanfattning: Friluftsdagar är ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per läsår och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna är sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det är upp till rektor på varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lång historia och syftet med dagarna har förändrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger på hälsa och miljö. Vår uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhållandet mellan samhälleliga normer och politiska institutioner. Vi problematiserar friluftsdagarna och söker samband mellan statens intentioner och friluftsdagarnas syfte.   Folkhälsofrågan klättrar allt högre upp på den politiska dagordningen och man kan se en tydlig brytpunkt då staten tar till sig folkhälsofrågan och bildar statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut arbetar idag utifrån det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta övergripande mål har brutits ned i 11 delmål och skolan har getts ansvar att arbeta särskilt med 6 av dessa mål. Regeringen talar idag om den hälsofrämjande skolan och pekar på att hela skolans verksamhet ska genomsyras av en hälsotanke.   Folkhälsofrågan får allt större fokus då staten beslutar att det är en viktig fråga och börjar arbeta aktivt med den. Trots detta, minskar friluftsdagarna i antal, vilket flera organisationer reagerar på. Minskningen av friluftsdagar väcker frågor, då friluftsdagarna många gånger symboliserar mer än en dag utanför skolans byggnad. Det är idag en lärodag där hälso- och miljöfrågor tas upp och lärs ut.