TRANSPORTFATTIGDOM – EN VERKLIGHET FÖR UNGA VUXNA? : En studie om unga vuxna och deras beroende av kollektivtrafiken i Örebro kommun

Sammanfattning: Örebro stad står inför en kraftig befolkningstillväxt och i takt med detta blir transportmöjligheter och kollektivtrafiken allt viktigare för att möjliggöra resor inom staden och samhället. En särskild utsatt grupp för kollektiva resor är den sociala gruppen unga vuxna. Gruppen har låga ekonomiska medel samt ett behov av att ta sig till och från skolan varje dag. Detta kan skapa ett beroende hos individerna av ett fungerande kollektivtrafiksystem för att möjliggöra förflyttningar. En låg tillgång till transportmedel kan skapa en transportfattigdom hos individen vilket kan påverka personens möjlighet för att ta del av samhället. Kollektivtrafiken i Örebro stad består av busstrafik och idag arbetar Region Örebro län samt Örebro kommun med att implementera ett nytt transportsystem vid namn Bus Rapid System (BRT) i staden. Införandet av BRT beskrivs som ett kollektivtrafiksystem med syfte att bidra till en mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i staden för att öka dess konkurrenskraft mot andra färdmedel. Syftet med rapporten är att undersöka och förstå unga vuxnas beroende av kollektivtrafiken samt vilken påverkan BRT medför till den sociala hållbarheten för unga kvinnor. Undersökningen utgår ifrån begreppet transportfattigdom och Lucas, Mattioli, Verlinghieri & Guzmans definition av detta. Transportfattigdom utgörs utifrån begreppen mobilitet, tillgänglighet och trygghet, där de tillsammans kan förklara och analysera transportfattigdom hos individer. Studien har genomförts med enkät som metod och är baserad på följande tre frågeställningar: ● I vilken utsträckning är unga vuxna beroende av god kollektivtrafik? ● Hur bidrar BRT till en potentiell ökning av social hållbarhet gentemot unga kvinnor? ● Hur upplever unga vuxna kollektivtrafiken utifrån begreppet transportfattigdom? Resultatet från studien påvisade att en majoritet av de unga vuxna som deltog i studien upplever sig beroende av en fungerande kollektivtrafik, där respondenter som var bosatta längre ifrån skolan hade en högre transportfattigdom än de respondenterna boende nära skolan. Resultatet påvisade även att unga kvinnor kan komma att känna en högre trygghet och en ökad social hållbarhet efter implementeringen av BRT i Örebro stad. Studiens syfte är vidare att studera vilka faktorer som kan skapa transportfattigdom samt undersöka kring vilka förändringar eller påverkande faktorer som kan underlätta för unga vuxna i kollektivtrafiken.