Punktualiseringar av islam och kristendom : En språkvetenskaplig undersökning med diakront perspektiv

Sammanfattning: Den här undersökningen anlägger ett diakront perspektiv från en studie genomförd 2015 till ett motsvarande material hämtat 2023, i syfte att kartlägga en del av den rasistiska och islamofobiska diskursen och dess utveckling, och därmed öka kunskapen därikring. Frågeställningarna fokuserar på hur muslimer, islam, svenskar och det svenska samhället framställs och kategoriseras, vilka grundläggande antaganden som dessa framställningar bygger på och hur dessa framställningar och antaganden har förändrats mellan våra respektive material. Materialet för undersökningen är fem debattartiklar publicerade av en kristen tidning och deras respektive kommentarsfält. Texterna har således debattkaraktär och är skrivna av olika debattörer. Temat för debatten är böneutrop, och de olika texterna aktualiserar även kyrkklockor som kristendomens motsvarighet till muslimska böneutrop. Analysen fokuserar på hur de olika debattörerna kategoriserar människor och ting som liknande varandra i vissa lägen, och som olika i andra. Detta kategoriserande och framställande av människor och ting är centrala för aktör-nätverksteori, som är undersökningens metodologiska ramverk. Teorin utgår från att de grupperingar som debattörerna ingår i och återskapar i debatten är under ständig förändring, och att deras förhållningssätt till varandra kan ligga till grund för slutsatser om vilka sociala konstruktioner som råder. Resultatet visar stora likheter mellan den här och den tidigare studien, men också en viss utveckling. Islam framställs som en huvudsakligen homogen kategori och omtalas som en våldsbejakande religion. Även kristendomen framställs i negativa ordalag, när de debattörer som framför antirasistiska argument tenderar att tala illa om kristendom i jämförelse med islam, snarare än att tala gott om islam. I studien från 2015 framställs islam som ett hot mot Sverige, medan mitt material visar att utövandet av både kristendom och islam upplevs som hotat. En slutsats är att den som vill sätta sig in i den islamofobiska diskursen har god nytta av undersökningen från 2015, eftersom stora delar av resultatet är aktuellt än idag. Denna undersökning belyser en diskurs som är under ständig utveckling och utgår från ett aktuellt material hämtat i en specifik kontext. Att analysera hur texter framställer verkligheten är en del av den kunskap en språkkonsult behöver för att ta sig an textarbete i praktiken och i specifika kontexter.