Samband mellan bredd i expressivt ordförråd och avkodningsförmåga hos svenskspråkiga barn i årskurs 2

Sammanfattning: Ordförråd och avkodning är viktiga för läsförståelsen, som i sin tur är viktig för lyckade prestationer i skolan och arbetslivet. Det expressiva ordförrådet innehåller de ord vi själva kan producera. Avkodning är grunden i läsning och innebär skapande av kopplingar mellan tecken och ljud. Tidigare forskning har upptäckt samband mellan expressivt ordförråd och avkodning av både ord och nonord. Den större delen av forskningen undersöker dock impressivt ordförråd, de ord som förstås, snarare än expressivt ordförråd i relation till avkodning. Forskning har indikerat att expressivt ordförråd kan vara ett mer korrekt mått av ordförrådet. Det är därför angeläget att undersöka expressivt ordförråd i relation till avkodningsförmåga. Syftet med denna studie var dels att undersöka hur barn i årskurs 2 presterar på ett nytt svenskt benämningstest och på det normerade testet LäSt som prövar avkodningsförmåga av ord och nonord. Studien undersökte också samband mellan expressivt ordförråd och avkodning av ord och nonord. Ett ytterligare syfte var att bidra med datainsamling till normering av benämningstestet. Det var 39 barn i årskurs 2 som deltog i studien, 21 pojkar och 18 flickor. Alla deltagare fick vid enskilda tillfällen genomföra benämningstestet och deltesten för avkodning av ord och nonord ur LäSt. Resultaten visade att det fanns ett positivt samband mellan expressivt ordförråd och avkodning av nonord och ord. Korrelationen för nonord var starkare än den för ord. Mer forskning behövs inom området för att förstå hur och varför förmågorna korrelerar.