Säkerhetsföreskrifter och omfattningsvillkor inom försäkringsrätten Ett rättsekonomiskt perspektiv på försäkringsrätt

Sammanfattning: Försäkringar är allmänt förekommande i vårt samhälle och de tecknas för att människor vill skydda sig mot oförutsedda händelser som innebär en ekonomisk risk. Försäkringar fyller en viktig social funktion genom att ge en ekonomisk trygghet till försäkringstagarna, men de ger också försäkringsbolagen en ekonomisk vinst vilket är samhällsekonomiskt viktigt. Den 1 januari 2006 trädde den nya Försäkringsavtalslagen (FAL) ikraft och i lagen infördes en tvingande regel i 4 kap 11 § som saknar motsvarighet i tidigare reglering. Bestämmelsen tar sikte på sådana villkor som till sin lydelse ter sig som omfattningsvillkor (OV), men som i realiteten innebär kringgående av de tvingande reglerna i 4 kap, d.v.s. biförpliktelser/säkerhetsföreskrifter (SF). Denna uppsats syftar till att se på den nya regleringen, grundläggande principer inom försäkringsrätten och att belysa några av de problem som finns. Jag är inte ute efter att visa var gränsen mellan OV och SF går eller bör gå, utan det jag är intresserad av är vad gränsen innebär genom att applicera rättsekonomiska principer på juridiken. Rättsekonomi innebär att se hur juridiken kan användas för att främja ekonomisk effektivitet och välstånd, men det finns andra intressen som måste vägas mot detta, till exempel sociala sådana. I avtalsförhållandet mellan försäkringsbolagen (FB) och försäkringstagarna (FT) finns det en obalans, asymmetrisk information, som beror på det underläge som konsumenten förutsätts befinna sig i. Den nya regleringen syftar till att stärka konsumentens skyddsintresse, vilket är en viktig princip inom försäkringsrätten. Mot skyddsintresset ställs produktfrihetsprincipen, d.v.s. FBs rätt att fritt utforma sin produkt. Att dra en klar gräns mellan OV och SF verkar vara omöjligt, men i FAL har man skapat incitament för att FB inte ska kunna utnyttja produktfrihetsprincipen till att försämra skyddet för FT och sätta de tvingande reglerna ur spel. I det rättsekonomiska avsnittet tar jag upp grundläggande begrepp, så som att människan anses vara en economic man, olika förhållande till risk, The Law of Large Numbers, ekonomisk effektivitet och vad transaktionskostnader har för betydelse för försäkringsrätten. Alla avtal är förbundna med transaktionskostnader och en följd av detta är asymmetrisk information vilket i sin tur leder till problem som adverse selection och moral hazard. Slutligen försöker jag väva samman försäkringsrätten med rättsekonomin och funderar bland annat över hur och om den nya regleringen har lett till förbättringar eller inte.