Fritidshemmens verksamhet

Sammanfattning: Syftet med vår studie är att undersöka vårdnadshavares, pedagogers och rektorers uppfattningar om verksamheten i fritidshem. Med våra erfarenheter kan vi se brister i verksamheten och att barns deltagande i fritidshemsverksamheten varierar, samt påvisar brister i miljön för de elever som behöver förutsägbarhet och struktur. Vår hypotes är om anledningarna kan finnas inom omsorg, lärmiljö, rekreation, aktiviteter, struktur, relationer men också hur verksamheten bemöter utmanande elever. På fritidshemmen sker en stor del fostran där eleverna får lära sig om empati, sociala samspel, självtillit, självkänsla, skapa en värdegrund och demokratiskt tänkande med mera genom gemensam aktivitet och inom lekens ramar. Fritidshem har enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2019) ett kompletterande och kompenserande uppdrag. Varför det är önskvärt att alla barn får ta del av av en så bra och anpassad miljö som möjligt inom fritidshemmen. I studien utgår vi från frågeställningarna: Hur uppfattar intressenterna att verksamheten fungerar med avseende på balansen mellan rekreation och aktivitet i de olika fritidshemmen? Hur uppfattar intressenterna att det fungerar med relationer, struktur och lärmiljön i de olika fritidshemmen? För undersökningen valde vi en kvalitativ metod som baseras på kategorisering av resultaten i mentimeter, som renderade i förutbestämda frågor samt följdfrågor som underlag för semistrukturerade intervjuer med olika intressenter. Resultaten av intervjuerna gav oss möjligheten att anpassa och fördjupa oss i ämnet. Som stöd i analysen använder vi oss av relevant forskning och utgår ifrån tre olika perspektiv, barnperspektivet genom att skapa oss en förståelse kring vad som är viktigt för eleverna kring deras deltagande på fritidshem kopplat till relationer. Sociokulturella perspektivet när vi studerar aktiviteter, lek och lärande samt lärmiljö. Relationella perspektivet när vi studerar pedagogers bemötande av utmanande elever. En viktig slutsats av studiens resultat är att flera vårdnadshavare, pedagoger och rektorer påtalar att fritidshemmen inte tillhandahåller rekreation i tillräcklig utsträckning. Detta kan vidare tolkas som en brist på till exempel kompetens hos pedagogerna, olämpliga lokaler och personalbrist. Vår insikt har stärkts av studien om hur viktigt det är med resurser och kompetens för att kunna erbjuda eleverna en bra vägledning och utvecklas till bra och fungerande medborgare. Då det har varit svårt att hitta forskning om rekreation i fritidshem skulle det vara intressant med ett forskningsupplägg om hur svenska fritidshem lever upp till det lagstadgade kravet om att erbjuda eleverna rekreation i fritidshem, (SFS 2010:800).