Utvärdering av vädersäkring på mellanspänningsnät : Analys utifrån felorsak, terräng och ledningstyp

Detta är en Master-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Sammanfattning: Dagens IT-samhälle bygger på många viktiga funktioner som kräver en säker elförsörjning. Snö och blåst har historiskt sett orsakat många och långa avbrott hos elanvändare runt om i landet vilket har lett till nya lagar kring ersättning vid elavbrott. Det har inneburit att flera elnätsbolag valt att på mellanspänningsnätet byta ledningar i luft till markkabel.    Målet med detta arbete var att ta fram samband mellan antalet avbrott och hur stor del av ledningen som går genom skog, samt se om det finns variationer mellan nätområden och vilka felorsaker som tas hänsyn till. Därefter skulle medelavbrottstiden för luftledning och markkabel beräknas och jämföras. Detta gjordes med hjälp av felstatistiken på Ellevios mellanspänningsnät under 2018 - 2020 samt information om linjernas uppbyggnad. I statistiken gick det inte att urskilja var på linjen felet inträffat.    Sambanden visar att träd på ledning tillsammans med vegetation är de felorsaker som påverkas mest av att luftledningen går i skog. För övriga väderrelaterade felorsaker finns inget samband utan antalet avbrott ligger konstant kring 1-3 avbrott per 100 km luftledning och år. Beräkningarna visar att den omfattande kablifieringen har resulterat i klart lägre kundavbrottstid. Att gå från luftledning enbart i skog till markkabel sänker i snitt kundavbrottstiden med 92 %, 41 till 3 timmar, per 100 km ledning och år. Det innebär en genomsnittlig SAIDI-minskning på 0,8 minuter. Västkusten är det område där kablifiering skulle medföra störst sänkning av kundavbrottstiden. Att välja trädsäkra ledningsgator istället för ledning enbart i skog skulle innebära en minskning av kundavbrottstiden med 74 %.    Felfrekvensen på individuella linjer varierar kraftigt och i resultatet är standardavvikelsen ibland är större än gruppens medelvärde. Resultaten ovan har därför ingen statistiskt signifikans. Om man i framtiden skulle rapportera var på linjen felet inträffar och på det sättet kunna koppla felet till luftledning, hängkabel eller markkabel samt skog eller inte skog skulle det gissningsvis gå att dra statistiskt signifikanta slutsatser. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)