Delaktighet under tvång : Hur beskriver lärare inom SiS skolverksamhet sitt arbete för att främja flickors delaktighet

Sammanfattning: Eleverna inom Statens institutionsstyrelse (SiS) befinner sig i en speciell skolkontext. Det vanligast förekommande är att elever placeras på SiS utifrån lagen om vård av unga (LVU) och placeringen sker genom tvång (Karlsson & Linde, 2021). Individens hela liv ska rymmas inom institutionen: fritid, behandling och skola (Enell et al., 2018). Inom verksamheten finns särskilda befogenheter där personalen har lagligt stöd att utföra åtgärder som innebär kontroll, disciplinering och uppfostran (Andersson Vogel, 2020). Skolinspektionen (2021) påtalar att flickor inom SiS har högre frånvaro och mår sämre än pojkar inom verksamheten. Granskningen som Skolinspektionen genomfört synliggör behovet av att möta flickornas behov och där tar vår studie avstamp. Studien utgick från en kvalitativ ansats och syftade till att få syn på flickors delaktighet inom SiS skolverksamheter. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med lärare för att undersöka hur de arbetar för att främja flickors delaktighet.   Framgångsfaktorer som identifierades kunde handla om gruppstorlek där elevantalet är begränsat vilket påverkar undervisningen såtillvida att lärare ges möjlighet att skapa en tillgänglig lärmiljö anpassad efter varje elev. Samarbete med behandlingsavdelningarna framgick som viktigt för att eleverna skulle uppleva trygghet, främja skolnärvaro och möjliggöra kontinuitet. Lärarnas förhållningssätt och bemötande framhölls som central för att eleverna skulle kunna utveckla en bättre skolidentitet.   Studiens resultat visar att vistelsetiden påverkar lärarnas möjligheter till att skapa förändring för elevens skolidentitet. Om vistelsetiden är kort blir förutsättningar att göra förändringar begränsade. Lärarna på SiS vittnar om vissa svårigheter med att erhålla adekvat dokumentation om eleven haft långvariga skolavbrott och senaste huvudman är svår att återfinna. Gemensamt för elevgruppen är en bakgrund i skolmisslyckanden, och dokumentation som återfinns är ofta kring olika åtgärder. Samverkan mellan SiS skolverksamhet, socialtjänsten och elevernas hemskola sker i olika stor omfattning och ser olika ut. Fungerande samverkan verkar gynnande för eleverna inom SiS skolverksamhet.    Några av slutsatserna som studien pekar på är att lärarna arbetar för att främja flickors delaktighet men att förutsättningarna ser olika ut. Det vi kunnat utläsa är att SiS skolverksamhet har genomfört och genomgår förändringsarbete med utgångspunkt i resultat av granskningar som Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse, Statskontoret och Inspektionen för vård och omsorg har genomfört. Utöver detta förekommer även projekt och utvecklingsarbete som görs inom SiS skolverksamheter. När vi ser till omfånget av forskningslitteraturen har SiS skolverksamhet en undanskymd roll jämfört med forskning som berör den vårdande delen av verksamheten. Vi kan dock se tendenser till att SiS som skolverksamhet tar allt större plats och framhålls mer inom litteratur, media, rapporter och inom den egna verksamheten.