Komplement, ersättning eller bonus? : ett arbete om skol- och förskolegårdars samnyttjan med allmän parkmark

Sammanfattning: Samnyttjan mellan allmän parkmark och skol- eller förskolegård är ett fenomen som blivit vanligare i Sverige i takt med att konkurrensen om stadens marker har ökat. Med samnyttjan som strategi kan det bli enklare för skolor och förskolor att nyttja gröna ytor utanför skol- eller förskolegården. Samtidigt riskerar verksamheternas egna gårdar att bli mindre till följd av dess samnyttjan med allmän parkmark, vilket kan innebära negativa konsekvenser för barnens kognitiva och fysiska utveckling. Föreliggande studie undersöker skolans och förskolans samnyttjan med allmän parkmark. Arbetet syftar till att bredda kunskapsunderlaget kring fenomenet och vidare att ta fram ett gestaltningsförslag av gården till Frejas förskola i Malmö, där samnyttjan är aktuell. Detta görs med utgångspunkt i hur gårdarna och samnyttjan fungerar vid Hyllievångsskolan och Iduns förskola i Malmö idag. Landskapsarkitektens arbetsmetod, som innefattar en rad olika sätt att samla kunskap, prövas i arbetet för att finna svar och ta fram en gestaltning som bottnar i och löser de problem som uppdagats. Metoden är subjektiv såväl som iterativ. För detta arbetet har litteraturstudier, intervjuer, platsbesök och utvärderingar varit de största källorna till empiri. Även skissen har varit ett väsentligt verktyg för gestaltningsarbetet och bearbetning av information. Resultatet visar på att god planering från ett tidigt skede såväl som en mer eller mindre öppen avgränsning mellan verksamhetens gård och grönytan som ska samnyttjas är avgörande för att samnyttjan ska fungera tillfredsställande.Vidare uppmärksammas en rad begränsande faktorer med samnyttjan, som gör att barnen inte kan leka på samma fria vis på de allmänna grönytorna som inom de egna gårdarna. Skol- och förskolans samnyttjan med allmän parkmark bör därför ses på som ett komplement eller bonus till de egna gårdarna, snarare än en ersättning. I fallet med Frejas förskola innebär förskolebyggnaden och en korsande väg betydande hinder för verksamhetens framtida samnyttjan. På förskolegården, som inte kommer leva upp till de rekommendationer om friyta som Malmö stad föreskriver, blir det även svårt att rymma alla de funktioner som enligt studien är betydelsefulla på en förskolegård. Detta är brister som dock visar på värdet av att planera för samnyttjan i ett tidigt skede.